Kategoriarkiv: Återvinning

Kortsiktiga lösningar vävs samman för hållbar utveckling i Indonesien

Linda Eliasson arbetar på Borås Energi och Miljö på avdelningen Strategisk utveckling. Här är hennes reseberättelse från ett besök i Indonesien i samarbete med Waste Recovery, Högskolan i Borås och SP.

idno

I Indonesien är stora sopberg en vanlig syn. Till skillnad från i Sverige, där mindre än 1 % av hushållsavfallet deponeras, hamnar nästa uteslutande allt avfall i Indonesien på deponier. Påverkan på miljön är stor genom både utsläpp av växthusgaser och läckage av farligt lakvatten.

Vecka 9 och 10 var jag tillsammans med Borås Stads representanter och SP och Högskolan iväg med Waste Recovery i Indonesien. Resan gjordes för att följa upp de kommunala partnerskaps-projekt som vi har tillsammans med städerna Sleman och Pontianak. Sleman är en del av staden Yogyakarta på Java och har nästan 1,2 miljoner invånare. Tillsammans med kommunen har vi haft ett treårigt projekt där 2014 är det avslutande året. I projektet har vi arbetat med kunskapsöverföring och erfarenhetsutbyte för att hjälpa dem att förbättra sitt insamlingssystem och framöver även arbeta fram en mer strukturerad avfallsplan. Man har idag olika typer av insamling där ett exempel är så kallade ”waste banks” dit allmänheten kan lämna sorterat avfall och få en liten summa pengar för detta. Materialen går sedan till återvinningsindustri eller för ”upcycling” och nya produkter som man tillverkar på egen hand. För Sleman är det särskilt viktigt att man utökar insamlingen då den idag endast täcker 40 % av befolkningen. Förhoppningen i detta projektets avslutande skede är också att vi i höst ska kunna bjuda in tekniker och tjänstemän från Sleman att komma till Borås för att få en mer ingående bild av avfallssystemet och kretsloppsmodellen vi har.

indo

På den regionala gemensamma deponin i Yogyakarta samsas både människor och djur. Det är en vanlig syn i hela Indonesien att så kallade ”scavengers” sorterar skräp och kreatur äter organiskt avfall på okontrollerade deponier. 

Pontianak är en stad med ca 600 000 invånare som ligger precis på ekvatorn på västra Borneo. Projektet med Waste Recovery har varit ett ettårigt förstudie-projekt under 2013 som likt våra andra projekt finansierats av SIDA genom ICLD. I Pontianak är man väldigt väl inställda till snabb förbättring och vill gärna se snabba tekniska lösningar inom avfallshanteringen såsom biogasanläggningar. Vi försöker väva samman de kortsiktiga lösningarna med det långsiktiga arbetet med kunskapsöverföring och planering för att få den mest hållbara utvecklingen i projekten. Waste Recovery hoppas kunna ansöka om ett fortsatt kommunalt partnerskap genom ICLD och även kunna docka på svensk miljöteknik och konsultation från 2015.

indo

Ett exempel på snabb ”lösning” i Pontianak är att man infört källsortering på allmänna platser där invånarna kan sortera organiskt, plast- och pappersavfall i olika behållare. Problemet är att vid tömning blandas allt och läggs på samma deponi.

indo1

I Indonesien är det vanligt med små samhällsföreningar som samlar in avfall för att tillverka nya produkter av olika material, främst plast. Här är en grupp hemmafruar som sysselsätter sig med att tillverka kläder, lampskärmar, väskor och annat med hjälp av insamlat avfall. Vinsten från försäljningen går tillbaka till föreningen.

indo2

Ett exempel på en hållbar ”snögubbe” tillverkad av gamla plastmuggar. Med tanke på klimatet i Indonesien är det bra då den aldrig smälter.

Bakgrund: Borås Waste Recovery är ett samarbete mellan Borås Stad, Borås Energi och Miljö, Högskolan i Borås och SP Sveriges tekniska forskningsinstitut där vi genom våra olika organisationer har möjlighet att föra ut vår kunskap om hållbar avfallshantering och kretslopp till andra städer och organisationer runt om i världen. www.wasterecovery.se

Just nu pågår en bolagsbildning av Borås Waste Recovery och mer information kommer att komma inom kort.

Text och foto: Linda Eliasson.

Plastmärkningar – vad betyder de?

Plast har vi i stort sett överallt i vår vardag och de allra flesta är märkta med en symbol som markerar vilken sort det är. Det är en triangel med en siffra i och nu ska vi reda ut vad de betyder och vilka du kanske bör undvika.

1 PET, polyeteneterftalat

PET

PET står för polyeteneterftalat. Det används ofta i dryckes­flaskor. Denna plast är slitstark och tålig, passar därför bra i returflaskor. Polyester i tyg är samma sak som PET.

Miljörisk: Låg, eventuellt finns risk för läckage av ftalater till drycken i flaskorna. En ny studie visade att vatten i PET-flaskor hade högre halter av hormonstörande ämnen än vatten i glasflaskor.

2 Polyetylen – hög densitet, PE-HD

PEHDDetta är en vanlig plast i förpackningar för flytande ­produkter. Den är kraftigare och tätare än vanlig polyetylen (nummer 4).

Miljörisk: Inga i dag kända, bör dock inte upphettas.

3 Polyvinylklorid, PVC (undvik)

PVC

PVC används för butikspackning av kött, i byggnadsmaterial, i leksaker med mera. Ämnet är i sig hårt, därför tillsätts mjukgörare i form av ftalater. De kan utgöra en stor andel av produktens totala vikt. Mjukgörarna läcker ut under hela produktens livstid. Ftalater är hormonpåverkande, stör fortplantningen och det finns studier som påvisar risk för barn­allergier.
Miljörisk: Undvik om du kan.

4 Polyetylen – låg densitet , PE-LD

PELD

 Det här är materialet som vanliga plastpåsar görs av.
Miljörisk: Inga i dag kända, bör dock inte upphettas.

 

5 Polypropylen, PP

PP

Polypropylen är vanlig i förpackningar som ska tåla att bli varma, exempelvis till färdigmat som värms i micron, men finns i alla slags livsmedelsförpackningar.
Miljörisk: Inga i dag kända.

6 Polystyren, PS (undvik) 

PS

Polystyren är en relativt hård plast som används flitigt till bland annat leksaker, köksmaskiner, datorer och yoghurtburkar. Används i expanderad form i cellplast, exempelvis i köttråg från mataffären. Tidigare har cellplast blåsts upp med hjälp av olika ozonnedbrytande ämnen. Cellplast kan vara impregnerad med bromerade flamskyddsmedel.
Miljörisk: Undvik om du kan.

7 Övriga plaster (undvik) 

O

Sjuan återfinns på mängder av olika plastprodukter, allt från cd-fodral till nappflaskor och matlådor. Den svarta plaststekspaden till teflonpannan är gjord av polyamid. Nylon är en polyamidplast. ABS-plast är vanlig i plastkonstruktioner av olika slag, kanske i din dammsugare. Här finns också bioplaster. Dessa plaster förknippas inte med risker. Men i gruppen finns också bland annat polykarbonat som är en hård och glasklar plast, finns kanske i din tillbringare hemma. Poly­karbonat innehåller det hormonpåverkande ämnet bisfenol A. Från och med mars inför EU förbud av bisfenol A i napp­flaskor.
Miljörisk: Undvik om du kan, i synnerhet i ”matnära” tillämpningar.

Källa: Svenska Naturskyddsföreningen

Bli snällare mot miljön: sovrummet!

Förra gången gjorde vi vårt första besök i tvättstugan på vår tur genom hemmet med målet att skapa en mer miljövänlig vardag. När tvätten har torkat är det dags att lägga in den i garderoben så idag tar vi en titt i sovrummet!

15 kg textilier om året

De senaste tio åren har våra inköp av textil ökat med 40% och varje svensk konsumerar ca 15 kg textilier på år – hälften av dem slänger vi, men det är bara 3 kg som lämnas till återanvändning. Förutom att de som tillverkar våra textilier ofta har väldigt dåliga arbetsvillkor så används det mycket kemikalier vid tillverkning och färgning av textilier. På många ställen släpps resterna från produktionen ut i närmsta vattendrag.

Men vad är det egentligen du lägger in i garderoben? Vad består din rena tvätt av? De flesta av oss har nog ganska mycket mer kläder, handdukar, dukar, lakan och gardiner än vi behöver. Om du inte har det; bra jobbat! Om du känner att du kanske tillhör den där kategorin människor som har lite för fulla garderober så kommer här lite tips på vad du kan göra för att förbättra ”situationen”.

Att gå igenom garderoben kan vara bra att göra då och då. Gör du det så blir du påmind om hur mycket saker du faktiskt har. När jag rensar min garderob brukar jag dela upp allt i tre kategorier; Slänga, Skänka, Spara och Lägg undan.

Slänga & Skänka

Trasiga textilier som jag inte använder för att de är just trasiga och som jag inte kan laga eller tror att någon annan kan laga de har jag fram tills nyligen helt enkelt slängt.

textilinsamling

Nu behöver vi inte göra det längre! Borås Energi och Miljö har börjat samla in både hela och trasiga kläder och textilier. Vår fina insamlingstunna finns i vårt besökscentrum på Västerlånggatan 11. Vi har öppet mån-tors 8-16 och fredagar 8-15. Både de hela och trasiga kläderna återvinns så att de kan återanvändas.

Spara och Lägg undan

Spara är de kläder och textilier som jag använder ofta och vill ha kvar i garderoben. Lägg undan är de kläder jag inte använt på ett tag, men ändå inte vill skänka bort. Vanligtvis hamnar de i en papperspåse på vinden och nästa gång jag går igenom garderoben så går jag även igenom påsen för att se om jag vill börja använda dem igen eller om jag ska skänka dem.

Om du går igenom garderoben med jämna mellanrum så blir det lättare att komma ihåg vad du har och då slipper du köpa saker i onödan.

Nu menar jag absolut inte att du ska slänga och skänka bort allt du äger! Jag menar att om det är saker som du ändå inte använder så skänk bort dem. Det ger dig mer plats hemma och det blir enklare att hitta bland de saker du har kvar.

Att tänka på när du köper nya kläder och textilier

När du köper nya kläder eller textilier så är second hand ett uppenbart alternativ. Här finns en karta över Second hand-butiker i Borås och deras öppettider. Det kan finnas fler, men dessa är några av de större.


Visa Secondhand i Borås på en större karta

Om du inte hittar det du letar efter på loppis så försök hitta ekologiska textilier och gör du inte det, så köp textilier av god kvalitet. För om du tänker efter en gång; hur tror du att tillverkningen av den där tröjan för 49 kr har gått till egentligen? 49 kr är ett billigt pris för oss just nu, men någon annan får betala med arbete under dåliga förhållanden och med stor sannolikhet får även vår moder jord betala ett högt pris. Det finns inget som säkert säger att dyrare textilier har tillverkats på ett bättre sätt, men sannolikheten för det ökar stort!

Vidare mot sängen!

Tänk att krypa ner i en mjuk go säng och dra upp täcket, är det inte bland det mysigaste som finns?! Tänk då så mycket mysigare det skulle vara om du visste att madrassen, täcket, kuddarna och lakanen vore tillverkade utan bekämpningsmedel. Vi tillbringar ungefär en tredjedel av våra liv sovandes så det kanske kan vara värt att lägga lite extra pengar på sängtillbehör som innehåller en mindre mängd kemikalier. Ekologiska lakan finns i många butiker numera, ett exempel är Åhlens – om du filtrerar på ”Bra val” får du se deras ekologiska produkter.

Om du inte hittar ekologiska lakan, försök då att hitta lakan som är tillverkade av förnybara material som till exempel bomull, bambu och linne.

Att hitta ekologiska madrasser är i dagsläget ganska svårt då då kan du istället försöka hitta en Svanen-märkt madrass.  Svanen-märkta madrasser finns listade på Svanens webbsida. Där finns alla varor som bär märkningen. Finns det ingen Svanen-märkt så satsa på en som är tillverkad i naturmaterial, utan flamskyddsmedel.

Vad är Svanen?

Svanen är Nordens officiella miljömärke och det drivs på uppdrag av regeringen, utan bransch- eller vinstintresse. EU Ecolabel är Europas gemensamma miljömärkning. Båda är frivilliga, positiva märkningar av varor och tjänster. De är till för att hjälpa konsumenter att leva ett miljövänligt liv.

Sänk temperaturen i sovrummet

Att sänka temperaturen i sovrummet ger dig en bättre sömn, sparar energi och pengar. En enda grads sänkning kan minska energiförbrukningen med 5%! Att dra för persienner och gardiner skärmar inte bara av solen på sommaren, de isolerar på vintern också!

Låt krukväxterna rena luften

gerbera

I sovrumsfönstret tycker jag att du ska ha växter. Växter förbättrar kvalitén på inomhusluften genom att höja luftfuktigheten och en del växter renar till och med luften enligt forskning som NASA genomfört. Blomsterfrämjandet har en lista över Krukväxter för en bättre inomhusmiljö.

 Har du fler tips på hur sovrummet kan bli snällare mot miljön?

Nästa gång har vi lagt in kläderna i garderoben, sovit en god natts sömn och ska upp och göra morgonrutinen i badrummet. Om du har fler tips på hur sovrummet (eller badrummet) kan bli snällare mot miljön så skriv en kommentar!

2014_01_14_001

Ät upp maten som blivit gammal

Bara för att maten i kylen har passerat sitt stämplade bäst före datum betyder det inte att den är värdelös. Det finns massor av sätt som man kan ta tillvara maten trots att den har sett bättre dagar.

Bäst före datum är en rekommendation från tillverkaren. Datumet kan vara bra för att hålla koll på när man ska försöka använda sina varor.

Allt går inte alltid som man tänkt sig. Ibland händer det att filen står kvar några dagar för länge. Ofta smakar den bra även en tid efter sitt bäst före datum, men går det för lång tid är det inte så lockande att äta den som den är.

Då finns det som tur är fortfarande bra sätt att ta tillvara den på. Här kommer ett färskt tips: Baka av den!

Bröd bakade på fil, yoghurt eller mjölk blir saftiga och goda. I kylen fanns det igår en öppnad yoghurt från förra året som blev basen till brödet på bilderna.

2014_01_14_0052014_01_14_0082014_01_14_0092014_01_14_010

Julgransplundring på Ryaverket

Den tjugonde Knut var det premiär för julgransplundring på Ryaverket och det blev ett lyckat arrangemang! Vi bjöd på grillad korv, varm dryck, granflisning, guidad tur och eldshow.

Det var många som var intresserade av hur det egentligen går till när en gammal avpyntad julgran blir till fjärrvärme. Att titta in i värmepannorna tyckte många barn, små och stora,  var riktigt spännande. Bengt Johansson jobbar på vår försäljningsavdelning, har även jobbat på Ryaverket och han höll i de guidade turerna om värmepannornas eldar och Rocko Fire and Magic stod för den fantastiska eldshowen på utsidan av Ryaverket. Nu ska jag sluta skriva och visa lite bilder istället!

Stora torgets julgran "deltog" också i julgransplundringen på Ryaverket.

Stora torgets julgran ”deltog” också i julgransplundringen på Ryaverket.

Spännande att bli upplyft och kika in i värmepannan

Spännande att bli upplyft och kika in i värmepannan.

Rocko Fire and Magic

Rocko Fire and Magic

Rocko Fire and Magic

Tack alla som gjorde julgransplundringen så bra!