Kategoriarkiv: Jobba på Borås Energi och Miljö

Trevligt bemötande gör renhållningen lättare

– Vi tömde kärl på trånga villagator och ute i blåbärsriset. Det var jätteintressant att få vara med och arbeta som renhållningsarbetare, säger styrelseledamoten Erika Storme Martinger (s).

Under en heldag var hon med och hjälpte Peder Jonsson att hämta hushållsavfall i Målsryd, Aplared, Kinnarumma och Flymader.  Initiativet till att åka med kom från henne själv.

sopbigrl

– Vi i styrelsen för Borås Energi och Miljö fick erbjudandet om att besöka någon av bolagets verksamheter, jag ville känna på hur en arbetsdag är från början till slut, och inte bara åka med en liten stund. Det passar mig, säger hon.

Utmaningarna vad gäller säkerhet och arbetsmiljö inom renhållningsarbetet är många. Det är tungt och fysiskt krävande, gott om trånga utrymmen – på flera ställen måste sopbilen backa för att komma fram till tunnorna. Utfarterna är ibland överväxta av buskar som skymmer sikten.

Vädret var vackert och helt utan regn när hon var med men hon är väl medveten om att det inte alltid är så goda förutsättningar i jobbet. Vintertid med mörker, kyla och halka är ju förutsättningarna helt andra. Genom mindre åtgärder kan fastighetsägarna underlätta för dem som hämtar avfallet, till exempel genom att sanda på vintern och tänka över var och hur kärlen placeras. Det bör vara lätt för renhållningsarbetarna att komma fram och kärlet bör vara vänt med handtaget utåt vägen till. Det kan tyckas trivialt men med tanke på det stora antal kärl som ska tömmas på en dag underlättar detta arbetet väldigt mycket. Det trevliga bemötande som mötte dem under dagen gjorde också arbetet lättare.

– En kvinna kom ut och sa: ”åh, vad glad jag blir att ni kommer!” En annan ville träffa någon att prata med och såg ut att ha väntat på att få byta ett par ord med oss, säger Erika Storme Martinger (s).

Hon tyckte att det var mycket roligt att ha fått vara med och hjälpa en av vardagshjältarna, samtidigt har hon fått en större förståelse för renhållningsarbetarna.

/Rebecca Möller

”Think big, start small and move fast”

”Think big, start small and move fast” säger Palus vice borgmästare Mr Tombolotutu och ler. Projektet Waste to Value in Palu, Indonesien, har blivit en ny milstolpe för Borås Waste Recovery, BWR, under 2014. Den 23 maj invigdes den efterlängtade anläggningen för deponigas på soptippen Kawatuna.

IMG_0333

Linda Eliasson, Borås Energi och Miljö, sitter i mitten.

IMG_0161

Palus vice borgmästare Mr Tombolotutu.

Anläggningen invigdes med pompa och ståt där borgmästare, guvernör, miljödepartementet och Svenska ambassaden var representerade.

Mediauppbådet täckte både nationell TV, radio och tidningar. Även vi från svensk sida hade med egen fotograf för att ta fram en film om projektet. Detta var den första anläggningen i Indonesien för deponigasutvinning med produktion av elektricitet. Genom ICLD-projektet BWR lyckats addera projektet med att bygga anläggningen där Tillväxtverket bidragit med 1,8 miljoner SEK och staden Palu har stått för resterande 3,6 miljoner SEK. Det är det svenska företaget Biogas Systems Nordic AB som levererat tekniken och varit på plats för att bygga upp och överföra kunskapen om och driftandet av anläggningen under våren 2014. Tanken är att personal i Palu framöver själva ska driva anläggningen där en gasmotor genererar ca 190 KWh i dagsläget.

Vid uppstart används den producerade elen till att driva gatlyktor och belysning till byggnader runt omkring  men man räknar med att den räcker till ytterligare användning så snart man hunnit koppla på. Representanten från Indonesiens Miljödepartement sa i sitt tal på invigningen att nu kommer Palu stå som exempel på förnyelsebar energi och hållbar utveckling i Indonesien. För BWR kommer detta utgöra ytterligare ett exempel (utöver biogasanläggningen i Sleman) på hur vår kompetens och erfarenhet inom avfallshantering kan göra stor nytta i utvecklingsländer.

IMG_0354 IMG_0340

I projektet har vi också inkluderat den sociala dimensionen genom att hålla dialog med Palus vice borgmästare om de människor som påverkas av anläggningen. Nämligen de waste pickers som bor och lever på soptippen. Palu stad bestämde sig för att satsa pengar på att bygga ett ordentligt hus med elektricitet så att de skulle få ett drägligt boende. De flesta av barnen behövde tidigare plocka skräp på soptippen för att vara med och försörja sin familj, men staden beslutade att budgetera extra för att dessa barn nu ska kunna gå i skolan istället.

Projektet är väl uppmärksammat i Indonesien men även i Sverige då SIDA har valt att använda det som ett gott exempel på svenskt bistånd i denna film.

/Linda Eliasson

Avfallsplan för Galapagosöarna

Den 13 juni reste Linda Eliasson och Jessica Magnusson (SP) till Ecuador efter en inbjudan från deras Miljödepartement (Ministerio del Ambiente).

Resan bestod av att underteckna ett samarbetsavtal mellan Borås Waste Recovery, BWR, och Ecuadors Miljödepartement samt ett mellan Högskolan i Borås och Universidad Central de Quito.

Även paradiset har sin baksida. (Deponin på Isabela)

Även paradiset har sin baksida (deponin på Isabela).

Under resan samlades information om förutsättningar för att starta ett gemensamt projekt där målet är en avfallsplan för de tre bebodda öarna på Galapagos: Isabela, San Cristobal samt Santa Cruz. På Galapagos bor totalt ca 30 000 människor och besöks årligen av mer än 170 000 turister. Öarna är som bekant en nationalpark med unika naturvärden som inte får påverkas negativt av turism och annan exploatering.

sköld

Landsköldpaddor föds upp i reservat och släpps fria när de är tillräckligt stora.

ödla

Natur och djur lever nära människorna på Galapagos.

Just avfallshanteringen blir en känslig fråga eftersom det är ett ofrånkomligt problem som har stor miljöpåverkan. För tillfället finns källsortering (organiskt, återvinningsmaterial, restavfall) på öarna men det finns stor potential till utökad återvinning och energiutvinning. Man är också intresserade av förnyelsebar elproduktion från biologisk behandling då man idag importerar olja från fastlandet för att driva aggregat som producerar el.

BWR förväntas komma med ett projektförslag som ska röra utbildning med fokus på framtagande av en avfallsplan för Galapagos samt en förstudie för en biogasanläggning på en av öarna. Efter sommaren hoppas vi få positiv respons och kunna starta upp projektet som till att börja med ska pågå i ca 1 års tid.

/Linda Eliasson

Kortsiktiga lösningar vävs samman för hållbar utveckling i Indonesien

Linda Eliasson arbetar på Borås Energi och Miljö på avdelningen Strategisk utveckling. Här är hennes reseberättelse från ett besök i Indonesien i samarbete med Waste Recovery, Högskolan i Borås och SP.

idno

I Indonesien är stora sopberg en vanlig syn. Till skillnad från i Sverige, där mindre än 1 % av hushållsavfallet deponeras, hamnar nästa uteslutande allt avfall i Indonesien på deponier. Påverkan på miljön är stor genom både utsläpp av växthusgaser och läckage av farligt lakvatten.

Vecka 9 och 10 var jag tillsammans med Borås Stads representanter och SP och Högskolan iväg med Waste Recovery i Indonesien. Resan gjordes för att följa upp de kommunala partnerskaps-projekt som vi har tillsammans med städerna Sleman och Pontianak. Sleman är en del av staden Yogyakarta på Java och har nästan 1,2 miljoner invånare. Tillsammans med kommunen har vi haft ett treårigt projekt där 2014 är det avslutande året. I projektet har vi arbetat med kunskapsöverföring och erfarenhetsutbyte för att hjälpa dem att förbättra sitt insamlingssystem och framöver även arbeta fram en mer strukturerad avfallsplan. Man har idag olika typer av insamling där ett exempel är så kallade ”waste banks” dit allmänheten kan lämna sorterat avfall och få en liten summa pengar för detta. Materialen går sedan till återvinningsindustri eller för ”upcycling” och nya produkter som man tillverkar på egen hand. För Sleman är det särskilt viktigt att man utökar insamlingen då den idag endast täcker 40 % av befolkningen. Förhoppningen i detta projektets avslutande skede är också att vi i höst ska kunna bjuda in tekniker och tjänstemän från Sleman att komma till Borås för att få en mer ingående bild av avfallssystemet och kretsloppsmodellen vi har.

indo

På den regionala gemensamma deponin i Yogyakarta samsas både människor och djur. Det är en vanlig syn i hela Indonesien att så kallade ”scavengers” sorterar skräp och kreatur äter organiskt avfall på okontrollerade deponier. 

Pontianak är en stad med ca 600 000 invånare som ligger precis på ekvatorn på västra Borneo. Projektet med Waste Recovery har varit ett ettårigt förstudie-projekt under 2013 som likt våra andra projekt finansierats av SIDA genom ICLD. I Pontianak är man väldigt väl inställda till snabb förbättring och vill gärna se snabba tekniska lösningar inom avfallshanteringen såsom biogasanläggningar. Vi försöker väva samman de kortsiktiga lösningarna med det långsiktiga arbetet med kunskapsöverföring och planering för att få den mest hållbara utvecklingen i projekten. Waste Recovery hoppas kunna ansöka om ett fortsatt kommunalt partnerskap genom ICLD och även kunna docka på svensk miljöteknik och konsultation från 2015.

indo

Ett exempel på snabb ”lösning” i Pontianak är att man infört källsortering på allmänna platser där invånarna kan sortera organiskt, plast- och pappersavfall i olika behållare. Problemet är att vid tömning blandas allt och läggs på samma deponi.

indo1

I Indonesien är det vanligt med små samhällsföreningar som samlar in avfall för att tillverka nya produkter av olika material, främst plast. Här är en grupp hemmafruar som sysselsätter sig med att tillverka kläder, lampskärmar, väskor och annat med hjälp av insamlat avfall. Vinsten från försäljningen går tillbaka till föreningen.

indo2

Ett exempel på en hållbar ”snögubbe” tillverkad av gamla plastmuggar. Med tanke på klimatet i Indonesien är det bra då den aldrig smälter.

Bakgrund: Borås Waste Recovery är ett samarbete mellan Borås Stad, Borås Energi och Miljö, Högskolan i Borås och SP Sveriges tekniska forskningsinstitut där vi genom våra olika organisationer har möjlighet att föra ut vår kunskap om hållbar avfallshantering och kretslopp till andra städer och organisationer runt om i världen. www.wasterecovery.se

Just nu pågår en bolagsbildning av Borås Waste Recovery och mer information kommer att komma inom kort.

Text och foto: Linda Eliasson.

Vi är en av Sveriges mest attraktiva arbetsgivare!

Vi är en av Sveriges mest attraktiva arbetsgivare!

Varje år röstar Sveriges universitets- och högskolestudenter fram sina framtida drömarbetsgivare i landets största studentundersökning FöretagsBarometern. För 2014 kom Borås Energi och Miljö med på topp 100 listan för högskoleingenjörer, närmare bestämt på plats 87.

I undersökningen har över 15 000 universitets- och högskolestudenter deltagit och röstat fram sina framtida drömarbetsgivare.

Balans i livet, att utmanas intellektuellt och att jobba för en god sak är viktiga faktorer i den framtida karriären för de svenska studenterna. Att Google toppar toppar listorna när Sveriges universitets- och högskolestudenter rankar sina framtida arbetsgivare är därför ingen slump.

Tanja Lindgren vår personalutvecklingschef, är glad och stolt för vår placering på 100-listan.

– Att vara en attraktiv arbetsgivare är viktigt idag då vi kontinuerligt behöver få in ny kompetens till bolaget, säger Tanja.

Hela listan över Sveriges mest attraktiva arbetsgivare finns härlänk till annan webbplats.