Kategoriarkiv: Kretslopp

Rökgaskondensering – vad är en skrubber?

skrubber armeringsjärn

Armeringsjärnen markerar platsen för vart den nya skrubbern ska stå. Det är alltså här magin ska ske! Det är skrubbern som ska göra att vi sparar på både miljön och pengarna. Men vad är då en skrubber?

Skrubber tvättar rökgaser

En skrubber är den del i rökgaskondenseringen som tvättar rökgaserna. Rökgaserna sprayas med vatten, temperaturen på rökgaserna sänks och värmen överförs till vattnet. Vattnet (kondensatet) renas innan det släpps till avloppet och går till Gässlösa avloppsreningsverk. Det allra smutsigaste vattnet leds tillbaka till pannorna där de partiklarna fastnar i den torra rökgasreningen. Alltså kommer vi att släppa ut renare rökgaser och renare vatten. Dessutom kommer vi att återvinna en stor del av det rena vattnet (kondensatet) och använda i processen, det vinner miljön på!

När rökgaserna kyls ner så frigörs kondensationsvärme och den tar vi tillvara på och använder till fjärrvärmenätet. Vi beräknar att vi ska få ut ca 8 MW extra tack vare rökgaskondenseringen.

skrubber-utifrån_3

Skrubbern är det vita på bilden, det blåa är en ny skorsten och den grå pelaren är den befintliga skorstenen, färgerna överrensstämmer inte med verkligheten. Skrubbern kommer att levereras med lastbil och eftersom skrubbern är 20 meter hög så kommer delar av vägnätet i Borås stängas av natten då skrubbern levereras.

Kortsiktiga lösningar vävs samman för hållbar utveckling i Indonesien

Linda Eliasson arbetar på Borås Energi och Miljö på avdelningen Strategisk utveckling. Här är hennes reseberättelse från ett besök i Indonesien i samarbete med Waste Recovery, Högskolan i Borås och SP.

idno

I Indonesien är stora sopberg en vanlig syn. Till skillnad från i Sverige, där mindre än 1 % av hushållsavfallet deponeras, hamnar nästa uteslutande allt avfall i Indonesien på deponier. Påverkan på miljön är stor genom både utsläpp av växthusgaser och läckage av farligt lakvatten.

Vecka 9 och 10 var jag tillsammans med Borås Stads representanter och SP och Högskolan iväg med Waste Recovery i Indonesien. Resan gjordes för att följa upp de kommunala partnerskaps-projekt som vi har tillsammans med städerna Sleman och Pontianak. Sleman är en del av staden Yogyakarta på Java och har nästan 1,2 miljoner invånare. Tillsammans med kommunen har vi haft ett treårigt projekt där 2014 är det avslutande året. I projektet har vi arbetat med kunskapsöverföring och erfarenhetsutbyte för att hjälpa dem att förbättra sitt insamlingssystem och framöver även arbeta fram en mer strukturerad avfallsplan. Man har idag olika typer av insamling där ett exempel är så kallade ”waste banks” dit allmänheten kan lämna sorterat avfall och få en liten summa pengar för detta. Materialen går sedan till återvinningsindustri eller för ”upcycling” och nya produkter som man tillverkar på egen hand. För Sleman är det särskilt viktigt att man utökar insamlingen då den idag endast täcker 40 % av befolkningen. Förhoppningen i detta projektets avslutande skede är också att vi i höst ska kunna bjuda in tekniker och tjänstemän från Sleman att komma till Borås för att få en mer ingående bild av avfallssystemet och kretsloppsmodellen vi har.

indo

På den regionala gemensamma deponin i Yogyakarta samsas både människor och djur. Det är en vanlig syn i hela Indonesien att så kallade ”scavengers” sorterar skräp och kreatur äter organiskt avfall på okontrollerade deponier. 

Pontianak är en stad med ca 600 000 invånare som ligger precis på ekvatorn på västra Borneo. Projektet med Waste Recovery har varit ett ettårigt förstudie-projekt under 2013 som likt våra andra projekt finansierats av SIDA genom ICLD. I Pontianak är man väldigt väl inställda till snabb förbättring och vill gärna se snabba tekniska lösningar inom avfallshanteringen såsom biogasanläggningar. Vi försöker väva samman de kortsiktiga lösningarna med det långsiktiga arbetet med kunskapsöverföring och planering för att få den mest hållbara utvecklingen i projekten. Waste Recovery hoppas kunna ansöka om ett fortsatt kommunalt partnerskap genom ICLD och även kunna docka på svensk miljöteknik och konsultation från 2015.

indo

Ett exempel på snabb ”lösning” i Pontianak är att man infört källsortering på allmänna platser där invånarna kan sortera organiskt, plast- och pappersavfall i olika behållare. Problemet är att vid tömning blandas allt och läggs på samma deponi.

indo1

I Indonesien är det vanligt med små samhällsföreningar som samlar in avfall för att tillverka nya produkter av olika material, främst plast. Här är en grupp hemmafruar som sysselsätter sig med att tillverka kläder, lampskärmar, väskor och annat med hjälp av insamlat avfall. Vinsten från försäljningen går tillbaka till föreningen.

indo2

Ett exempel på en hållbar ”snögubbe” tillverkad av gamla plastmuggar. Med tanke på klimatet i Indonesien är det bra då den aldrig smälter.

Bakgrund: Borås Waste Recovery är ett samarbete mellan Borås Stad, Borås Energi och Miljö, Högskolan i Borås och SP Sveriges tekniska forskningsinstitut där vi genom våra olika organisationer har möjlighet att föra ut vår kunskap om hållbar avfallshantering och kretslopp till andra städer och organisationer runt om i världen. www.wasterecovery.se

Just nu pågår en bolagsbildning av Borås Waste Recovery och mer information kommer att komma inom kort.

Text och foto: Linda Eliasson.

Avvikande provsvar på Bredareds vatten

Brev till våra vattenkunder i Bredared, 4 mars:

I slutet av januari gick Livsmedelsverket ut med information om att höga halter av s.k. högfluorerade ämnen (PFAS) hade hittats i grundvattentäkter i vissa områden i Sverige. Efter denna information tog Borås Energi och Miljö beslut om att ta vattenprover på samtliga grundvattentäkter inom Borås Stad. Provsvar visar nu på förhöjda värden av PFAS i vattnet från Bredared vattenverk.

I Sverige finns idag inga gränsvärden för högfluorerade ämnen. Som en säkerhetsåtgärd tog därför Borås Energi och Miljö beslut om att tillfälligt stänga av Bredareds Vattenverk eftersom ämnet inte ska finnas i dricksvatten.

Sedan i lördags morse (1:a mars) får du som vattenkund i Bredared ditt vatten från Sjöbo Vattenverk. Lastbilar fyller kontinuerligt på lågvattenreservoaren i Bredared. Ett nytt vattenprov kommer att tas omgående och skickas in för analys. Analyssvar förväntas komma från laboratoriet inom ca 16 dagar.

Vi vill med detta brev informera dig om hur vi agerar och samtidigt bjuda in dig till ett informationsmöte. På mötet kommer vi att redogöra för hur arbetet fortgår och du kan ställa eventuella frågor.

Fastighetsägare med egna brunnar i närområdet kan vända sig direkt till Miljöförvaltningen i Borås med sina frågor. Miljöförvaltningen nås via 033-35 30 00 eller miljo@boras.se (kl. 08-20 t o m torsdag).

Informationsträff

Tid: Torsdagen den 6:e mars, kl. 17:30.
Plats: Bredaredsskolan, matsalen.

Har du några frågor innan mötet är du givetvis välkommen att höra av dig.

Med vänliga hälsningar

Borås Energi och Miljö AB
Krister Gustafsson, VA chef, 0708-23 42 44
Jonas Holmberg, kommunikationschef, 0708-52 70 14

Förklaringar

PFAS – Poly- och perfluorerade alkylsubstanser. PFAS är en syntetiskt framställd kemikalie som finns i till exempel brandskyddsmedel, impregneringsmedel och olika tillsatsämnen. Bredareds vattenverk – Vattnet kommer från en grundvattentäkt. Djupborrad (borrdjup 60 meter) brunn. Förser ca 100 kunder med vatten i Bredared.

Rapport – Preliminär riskvärdering, Livsmedelsverket

Pressinbjudan – pressträff 4 mars kl 15

Journalister med frågor angående eventuella hälsorisker hänvisas till Livsmedelsverkets pressjour 018-17 53 40.

Plastmärkningar – vad betyder de?

Plast har vi i stort sett överallt i vår vardag och de allra flesta är märkta med en symbol som markerar vilken sort det är. Det är en triangel med en siffra i och nu ska vi reda ut vad de betyder och vilka du kanske bör undvika.

1 PET, polyeteneterftalat

PET

PET står för polyeteneterftalat. Det används ofta i dryckes­flaskor. Denna plast är slitstark och tålig, passar därför bra i returflaskor. Polyester i tyg är samma sak som PET.

Miljörisk: Låg, eventuellt finns risk för läckage av ftalater till drycken i flaskorna. En ny studie visade att vatten i PET-flaskor hade högre halter av hormonstörande ämnen än vatten i glasflaskor.

2 Polyetylen – hög densitet, PE-HD

PEHDDetta är en vanlig plast i förpackningar för flytande ­produkter. Den är kraftigare och tätare än vanlig polyetylen (nummer 4).

Miljörisk: Inga i dag kända, bör dock inte upphettas.

3 Polyvinylklorid, PVC (undvik)

PVC

PVC används för butikspackning av kött, i byggnadsmaterial, i leksaker med mera. Ämnet är i sig hårt, därför tillsätts mjukgörare i form av ftalater. De kan utgöra en stor andel av produktens totala vikt. Mjukgörarna läcker ut under hela produktens livstid. Ftalater är hormonpåverkande, stör fortplantningen och det finns studier som påvisar risk för barn­allergier.
Miljörisk: Undvik om du kan.

4 Polyetylen – låg densitet , PE-LD

PELD

 Det här är materialet som vanliga plastpåsar görs av.
Miljörisk: Inga i dag kända, bör dock inte upphettas.

 

5 Polypropylen, PP

PP

Polypropylen är vanlig i förpackningar som ska tåla att bli varma, exempelvis till färdigmat som värms i micron, men finns i alla slags livsmedelsförpackningar.
Miljörisk: Inga i dag kända.

6 Polystyren, PS (undvik) 

PS

Polystyren är en relativt hård plast som används flitigt till bland annat leksaker, köksmaskiner, datorer och yoghurtburkar. Används i expanderad form i cellplast, exempelvis i köttråg från mataffären. Tidigare har cellplast blåsts upp med hjälp av olika ozonnedbrytande ämnen. Cellplast kan vara impregnerad med bromerade flamskyddsmedel.
Miljörisk: Undvik om du kan.

7 Övriga plaster (undvik) 

O

Sjuan återfinns på mängder av olika plastprodukter, allt från cd-fodral till nappflaskor och matlådor. Den svarta plaststekspaden till teflonpannan är gjord av polyamid. Nylon är en polyamidplast. ABS-plast är vanlig i plastkonstruktioner av olika slag, kanske i din dammsugare. Här finns också bioplaster. Dessa plaster förknippas inte med risker. Men i gruppen finns också bland annat polykarbonat som är en hård och glasklar plast, finns kanske i din tillbringare hemma. Poly­karbonat innehåller det hormonpåverkande ämnet bisfenol A. Från och med mars inför EU förbud av bisfenol A i napp­flaskor.
Miljörisk: Undvik om du kan, i synnerhet i ”matnära” tillämpningar.

Källa: Svenska Naturskyddsföreningen

Bli snällare mot miljön: badrummet!

Nu har vi sovit klart och går vidare från sovrummet till badrummet för att göra oss iordning för dagen. Här inne har vi i regel många konstiga produkter!

Ekologisk tandborste och tandkräm

Tandborste och tandkräm är något som är enkelt att byta ut mot mer miljövänliga alternativ. Tandborstar tillverkade i antingen bambuträ med strån av stärkelseplast eller bokträskaft med steriliserade grisborsthår som strån är två alternativa varianter, som båda är komposterbara. Det finns tandkräm som är ekologisk men hittills har jag inte sett det i vanliga matbutiker, utan endast i alternativa butiker som bland annat säljer naturläkemedel. I matbutikerna finns däremot Svanen-märkt tandkräm så om du inte vill handla på internet så är den Svanenmärkta tandkrämen ett bra alternativ.

Men…

De ekologiska tandkrämerna brukar inte innehålla flour. Jag var hos tandläkaren idag, så jag passade på att fråga vad de tyckte om ekologiska tandkrämer. Han svarade att han inte visste så mycket om dem, men att flour är väldigt viktigt för att skydda emaljen och han skulle inte rekommendera att man använda tandkräm utan flour.

I duschen

aleppotvål

Dags för morgondusch och det är nu jag ska tipsa om det bästa jag hittat på länge, nämligen Aleppotvålen! Aleppotvålen kan även kallas för lagertvål och görs på olivolja och lagerbärsolja. Aleppotvålen kommer från början från staden Aleppo i Syrien och där tillverkas den fortfarande. Den är billig, dryg och väldigt snäll mot huden. Jag köpte en på 200 g för 45 kr. Du kan använda den till håret, ansiktet och kroppen. Speciellt bra är den till lite torrare hy (svensk vinterhy?) och torrt hår och torr hårbotten. Om du har eksem ska den också vara extra bra. Eftersom aleppotvålen inte innehåller en massa läskiga kemikalier som vanligt schampo gör så blir inte håret för rent när man tvättar det. Det blir rent, men inte urtorkat. Det går att använda den och sedan hoppa över balsamet eller i kombination med balsam. Googla Aleppotvål eller läs Hannahs inlägg Tvätta håret med Aleppotvål om du vill veta mer.

Om steget till att tvätta håret med en hårdtvål känns för stort så finns det i de lite mer välsorterade matbutikerna flera Svanen-märkta och/eller ekologiska schampon och balsam.

Kemikalier i skumma produkter

En stor skillnad på ekologiska och konventionella produkter är mängden skum. Konventionella produkter skummar mycket eftersom de innehåller tensider. De produkter som innehåller nonjontensider (ofta alkoholetyxolat) är de som ses som snällast eftersom 80% har brutits ner efter en månad, det är även de som gör att det löddrar. Det är ämnen som är avfettande och torkar ut hårbotten, håret och huden och gör att du måste använda mer schampo och balsam för att det inte ska upplevas torrt, det blir en ond cirkel. Det är inte heller bra att ha i munnen eftersom slemhinnorna är känsliga. Du känner igen tensiderna i innehållsförteckningen genom att de oftast slutar på sulfate

Miljövänlig toarengöring, finns det?

Som vanligt, välj produkter som har märkning från Svanen eller EU-blomman.

Som sagt bryts nonjontensider ned ganska fort och de är därför bättre än anjontensider. Många toalettrengöringsmedel innehåller även citronsyra som är en ganska mild syra och den räcker som rengöring eftersom de flesta hushåll i Sverige har mjukt vatten. Myrsyra är däremot en stark syra som du bör undvika.

Tyvärr finns det inga förordningar som säger att innehållsförteckningen måste stå på förpackningen, men på Internet däremot, där måste den fullständiga innehållsförteckningen finnas. Råd och Rön har sammanställt några toalettrengöringsmedel och vilka kemikalier de innehåller, visserligen är sammanställningen från 2012, men tyvärr är det nog inte så mycket som har förändrats sedan dess.

Om någon i familjen har kräksjuka kan det vara bra att använda klorin till städningen av toaletten för att förhindra att smittan sprids.

Miljövänliga toalettrengöringsmedel är svåra att hitta och även här kan vi fundera, behöver vi göra rent med rengöringsmedel varje gång vi städar, eller räcker det kanske om vi använder varmt vatten de flesta gångerna?

”Vanliga” rengöringsmedel tar vi i ett annat inlägg när vi har kommit till städskåpet!

Toaletten

Tänk på att det du spolar ner i avloppet inte på något magiskt sätt försvinner! I avloppet ska bara kiss, bajs och toapapper spolas ner!

Det finns mer…

Att täcka alla tips i ett enda inlägg om badrummet verkar smått omöjligt. Vi använder så många olika produkter och jag undrar om vi verkligen skulle sakna ens hälften av dem om de försvann? Vi slutar här, för den här gången i alla fall. Sminkväskan behöver nog ett eget inlägg, minst. Tandborste och tandkräm, schampo/balsam/tvål och rengöringsprodukter fick stor plats här eftersom det är något som de flesta använder (hoppas jag!), både kvinnor och män. Har du något speciellt som du vill att jag ska ta upp? Raklödder? Rakhyvlar? Smink? Hårspray? Fler alternativ till schampo? Hudvård? Rengöringsmedel?