Vi har just fyllt en bokhylla med vintageböcker. Kom in hit och titta om vi har någon du vill ta med hem och läsa. Behåll den, ge den till någon annan eller ställ tillbaka den hos oss när du läst ut den. Det är upp till dig.
Välkommen in och leta!
Kanske hittar du någon vintagebok att ge bort i julklapp? Böckerna finns i vårt besökscentrum på Västerlånggatan 10 i Borås.
Borås Ene
rgi och Miljö strävar efter att Borås ska bli en hållbar kretsloppsstad. En stad där människan går i takt med naturen och förnybara energikällor driver samhället och det som konsumeras omvandlas till nyttor för boråsarna. Nu satsar vi även på biodling.
I snitt var tredje tugga mat vi äter är i behov av pollinerande insekter. Det globala pollineringsvärdet bina utför är värderat till hisnande 1 900 miljarder kr per år. Pollinering är nödvändig för produktion av frukt, grönsaker men även kött genom maten djuren äter. Under de senaste åren har det rapporterats från olika delar av världen att honungsbin börjat försvinna eller dö. Växtgifter, sjukdomar och ensidig odling är några av orsakerna.
Biodling i vår närmiljö
Med tanke på sjunkande antal bin samt förluster av biologisk mångfald av växter och insekter har vi nu startat biodling på vårt kontor i Borås. Vi vill med vår bikupa informera och sprida kunskap om ekosystemen och dess betydelse för oss människor.
Samtidigt vill vi uppmana andra företag att göra likadant. 50 000 arbetsbin är väl aldrig fel att ha i företaget?
Till nästa sommar kommer Borås Energi och Miljö kunna erbjuda våra besökare en klick nyslungad honung.
Samarbete med Bee Urban
Är ni intresserade av att göra som oss och satsa på biodling, ta då kontakt med vår samarbetspartner Bee Urban.
Filip Gustafsson
Bee Urban Sweden AB
Tel: +46-(0)733889408
www.beeurban.se
”Think big, start small and move fast” säger Palus vice borgmästare Mr Tombolotutu och ler. Projektet Waste to Value in Palu, Indonesien, har blivit en ny milstolpe för Borås Waste Recovery, BWR, under 2014. Den 23 maj invigdes den efterlängtade anläggningen för deponigas på soptippen Kawatuna.
Linda Eliasson, Borås Energi och Miljö, sitter i mitten.
Palus vice borgmästare Mr Tombolotutu.
Anläggningen invigdes med pompa och ståt där borgmästare, guvernör, miljödepartementet och Svenska ambassaden var representerade.
Mediauppbådet täckte både nationell TV, radio och tidningar. Även vi från svensk sida hade med egen fotograf för att ta fram en film om projektet. Detta var den första anläggningen i Indonesien för deponigasutvinning med produktion av elektricitet. Genom ICLD-projektet BWR lyckats addera projektet med att bygga anläggningen där Tillväxtverket bidragit med 1,8 miljoner SEK och staden Palu har stått för resterande 3,6 miljoner SEK. Det är det svenska företaget Biogas Systems Nordic AB som levererat tekniken och varit på plats för att bygga upp och överföra kunskapen om och driftandet av anläggningen under våren 2014. Tanken är att personal i Palu framöver själva ska driva anläggningen där en gasmotor genererar ca 190 KWh i dagsläget.
Vid uppstart används den producerade elen till att driva gatlyktor och belysning till byggnader runt omkring men man räknar med att den räcker till ytterligare användning så snart man hunnit koppla på. Representanten från Indonesiens Miljödepartement sa i sitt tal på invigningen att nu kommer Palu stå som exempel på förnyelsebar energi och hållbar utveckling i Indonesien. För BWR kommer detta utgöra ytterligare ett exempel (utöver biogasanläggningen i Sleman) på hur vår kompetens och erfarenhet inom avfallshantering kan göra stor nytta i utvecklingsländer.
I projektet har vi också inkluderat den sociala dimensionen genom att hålla dialog med Palus vice borgmästare om de människor som påverkas av anläggningen. Nämligen de waste pickers som bor och lever på soptippen. Palu stad bestämde sig för att satsa pengar på att bygga ett ordentligt hus med elektricitet så att de skulle få ett drägligt boende. De flesta av barnen behövde tidigare plocka skräp på soptippen för att vara med och försörja sin familj, men staden beslutade att budgetera extra för att dessa barn nu ska kunna gå i skolan istället.
Projektet är väl uppmärksammat i Indonesien men även i Sverige då SIDA har valt att använda det som ett gott exempel på svenskt bistånd i denna film.
/Linda Eliasson
Armeringsjärnen markerar platsen för vart den nya skrubbern ska stå. Det är alltså här magin ska ske! Det är skrubbern som ska göra att vi sparar på både miljön och pengarna. Men vad är då en skrubber?
Skrubber tvättar rökgaser
En skrubber är den del i rökgaskondenseringen som tvättar rökgaserna. Rökgaserna sprayas med vatten, temperaturen på rökgaserna sänks och värmen överförs till vattnet. Vattnet (kondensatet) renas innan det släpps till avloppet och går till Gässlösa avloppsreningsverk. Det allra smutsigaste vattnet leds tillbaka till pannorna där de partiklarna fastnar i den torra rökgasreningen. Alltså kommer vi att släppa ut renare rökgaser och renare vatten. Dessutom kommer vi att återvinna en stor del av det rena vattnet (kondensatet) och använda i processen, det vinner miljön på!
När rökgaserna kyls ner så frigörs kondensationsvärme och den tar vi tillvara på och använder till fjärrvärmenätet. Vi beräknar att vi ska få ut ca 8 MW extra tack vare rökgaskondenseringen.
Skrubbern är det vita på bilden, det blåa är en ny skorsten och den grå pelaren är den befintliga skorstenen, färgerna överrensstämmer inte med verkligheten. Skrubbern kommer att levereras med lastbil och eftersom skrubbern är 20 meter hög så kommer delar av vägnätet i Borås stängas av natten då skrubbern levereras.
Linda Eliasson arbetar på Borås Energi och Miljö på avdelningen Strategisk utveckling. Här är hennes reseberättelse från ett besök i Indonesien i samarbete med Waste Recovery, Högskolan i Borås och SP.
I Indonesien är stora sopberg en vanlig syn. Till skillnad från i Sverige, där mindre än 1 % av hushållsavfallet deponeras, hamnar nästa uteslutande allt avfall i Indonesien på deponier. Påverkan på miljön är stor genom både utsläpp av växthusgaser och läckage av farligt lakvatten.
Vecka 9 och 10 var jag tillsammans med Borås Stads representanter och SP och Högskolan iväg med Waste Recovery i Indonesien. Resan gjordes för att följa upp de kommunala partnerskaps-projekt som vi har tillsammans med städerna Sleman och Pontianak. Sleman är en del av staden Yogyakarta på Java och har nästan 1,2 miljoner invånare. Tillsammans med kommunen har vi haft ett treårigt projekt där 2014 är det avslutande året. I projektet har vi arbetat med kunskapsöverföring och erfarenhetsutbyte för att hjälpa dem att förbättra sitt insamlingssystem och framöver även arbeta fram en mer strukturerad avfallsplan. Man har idag olika typer av insamling där ett exempel är så kallade ”waste banks” dit allmänheten kan lämna sorterat avfall och få en liten summa pengar för detta. Materialen går sedan till återvinningsindustri eller för ”upcycling” och nya produkter som man tillverkar på egen hand. För Sleman är det särskilt viktigt att man utökar insamlingen då den idag endast täcker 40 % av befolkningen. Förhoppningen i detta projektets avslutande skede är också att vi i höst ska kunna bjuda in tekniker och tjänstemän från Sleman att komma till Borås för att få en mer ingående bild av avfallssystemet och kretsloppsmodellen vi har.
På den regionala gemensamma deponin i Yogyakarta samsas både människor och djur. Det är en vanlig syn i hela Indonesien att så kallade ”scavengers” sorterar skräp och kreatur äter organiskt avfall på okontrollerade deponier.
Pontianak är en stad med ca 600 000 invånare som ligger precis på ekvatorn på västra Borneo. Projektet med Waste Recovery har varit ett ettårigt förstudie-projekt under 2013 som likt våra andra projekt finansierats av SIDA genom ICLD. I Pontianak är man väldigt väl inställda till snabb förbättring och vill gärna se snabba tekniska lösningar inom avfallshanteringen såsom biogasanläggningar. Vi försöker väva samman de kortsiktiga lösningarna med det långsiktiga arbetet med kunskapsöverföring och planering för att få den mest hållbara utvecklingen i projekten. Waste Recovery hoppas kunna ansöka om ett fortsatt kommunalt partnerskap genom ICLD och även kunna docka på svensk miljöteknik och konsultation från 2015.
Ett exempel på snabb ”lösning” i Pontianak är att man infört källsortering på allmänna platser där invånarna kan sortera organiskt, plast- och pappersavfall i olika behållare. Problemet är att vid tömning blandas allt och läggs på samma deponi.
I Indonesien är det vanligt med små samhällsföreningar som samlar in avfall för att tillverka nya produkter av olika material, främst plast. Här är en grupp hemmafruar som sysselsätter sig med att tillverka kläder, lampskärmar, väskor och annat med hjälp av insamlat avfall. Vinsten från försäljningen går tillbaka till föreningen.
Ett exempel på en hållbar ”snögubbe” tillverkad av gamla plastmuggar. Med tanke på klimatet i Indonesien är det bra då den aldrig smälter.
Bakgrund: Borås Waste Recovery är ett samarbete mellan Borås Stad, Borås Energi och Miljö, Högskolan i Borås och SP Sveriges tekniska forskningsinstitut där vi genom våra olika organisationer har möjlighet att föra ut vår kunskap om hållbar avfallshantering och kretslopp till andra städer och organisationer runt om i världen. www.wasterecovery.se
Just nu pågår en bolagsbildning av Borås Waste Recovery och mer information kommer att komma inom kort.
Text och foto: Linda Eliasson.