Etikettarkiv: nedskräpning

Resultatet av årets skräpmätning och vad gör vi med fimparna?

Nu har resultatet av 2013 års skräpmätning blivit klar. Totalt fanns det 6,07 skräpföremål per tio kvadratmeter i centrala Borås under mätperioden Med målet om att minska nedskräpningen med 50 % från 2012 till 2020 är det glädjande att se att nedskräpningen har minskat med 16 % från 2012 års mätning. Årets skräpmätning är genomförd och fortfarande är cigarettfimpar det dominerande skräpföremålet. Hela 71 % av alla skräpföremål utgörs av cigarettfimpar. Även snus är vanligt förekommande skräpföremål, 14 % av allt skräp utgörs av snus. På 200 slumpmässigt utvalda koordinatpunkter har alla skräpföremål räknats. Vid varje koordinatpunkt har två mätningar utförts, en på vardera sidan om vägen där punkten är placerad. Mätningarna utförs inom en yta av max fem gånger fem meter. Allt skräp inom den uppmätta ytan kategoriseras efter typ, räknas och matas in ett formulär. Dessa data utgör sedan grunden i ett skräpfacit som Statistiska centralbyrån tar fram. Skräpmätning

Text & foto: Fredrik Seger
 

Skräpmätning: nedskräpningen minskar – fimparna ökar

Du kan ladda ner resultatet av skräpmätningen här. Jämfört med förra årets skräpmätning har den totalta nedskräpningen minskat med 16 % och vi är alltså på god väg att nå målet att ha minskat nedskräpningen med 50 % till år 2020. Trots att den totala nedskräpningen har minskat så ligger fimparna kvar på ungefär samma nivå och det diskuteras för fullt vad man kan göra åt det.

Hur ska vi minska nedfimpningen?

Det finns många olika förslag på hur man ska göra för att minska nedskräpningen och i undersökningen ser vi att det framförallt är fimpar som slängs på fel ställe – men vad är då rätt ställe? Att slänga fimpar i papperskorgar kan vara en brandfara och därför bör man undvika det. Att slänga fimpar i brunnar är verkligen inte bra, då kan de dels orsaka stopp men framförallt så kommer de ännu längre ut i naturen. Riksdagsledamoten Henrik Ripa (M) säger till BT att ett sätt vore att införa pant på fimparna. Håll Sverige Rent har precis skrivit en debattartikel i DN.

Litterlott – Märks fimparna minskar nedskräpningen

Litterpress Litterlott är ett miljöprojekt och en idé som går ut på att man har en liten mobil askkopp som man präntar in ett lottnummer på fimparna med. När man lämnar fimparna i stationära askkoppar så deltar man i ett lotteri.

Litterpress kallas askkoppara och dessa släcker, komprimerar och förvarar fimpar samtidigt som de omvandlar dess filter till lottsedlar. Vid användning märks filtren med respektive individs person- eller telefonnummer, vilket blir inpräntat i filterplasten i ett pressmoment. Alla cigaretter är därmed potentiella lotter som kan spåras tillbaka till inlämnarna.

- Litterlott
 

Det låter smart, men hur får man människor att bryta sin gamla slänga-på-marken-vana och faktiskt använda dem? Hur stor måste priset i lotteriet vara för att man ska tycka att det är värt att gå runt med fimpar i fickan tills man kommer till en stationär askkopp? Hur får man det att bli tabu att slänga skräp på marken?

Ett gott exempel från Borås

 

Idag åker Mobile Info Center tillsammans med vår affärsutvecklare Hans Skoglund till Stockholm för att berätta om Borås arbete för att minska nedskräpningen. Hans och Mobile Info Center är inbjudna till Håll Sverige Rents årliga kommunkonferens. Årets tema är ”Kommunernas strategiska arbete för minskad nedskräpning”.

I Borås stads nya avfallsplan finns ett mål om att minska nedskräpningen med 50 % till år 2020. För att veta hur mycket skräp som slängs i vår stad mätte killarna i Mobile Info Center nedskräpningen i Borås under april månad.

Tuffare tider för den som skräpar ned!

Redan idag är det förbjudet att skräpa ner på allmänna platser. Den som skräpar ner kan dömas till böter eller fängelse. Men trots detta har nedskräpning fortsatt i samhället och kanske till och med ökat. Nedskräpning tenderar att skapa en negativ spiral. Skräp drar till sig skräp. Skräpet är inte alltid miljöfarligt, men nedbrytningstiderna är långa och blir med andra ord liggande tills en eventuell städpatrull dyker upp. En hel del skräp sprids troligtvis också med vattendragen ut till haven. Undersökningar visar att fisken i haven innehåller väldigt mycket plastpartiklar.

Alla har vi väl sett någon slänga eller lämna skräp i naturen? Kanske känner vi också med oss att vi själva har slarvat någon gång? Däremot känner vi inte till att någon har fått en bot för detta.

Nu vill Miljödepratementet ändra på detta. Det ska bli lättare att komma åt mindre allvarliga överträdelser, som mer handlar om hänsynslöst beteende, än allvarliga överträdelser som risker att skada hälsa eller miljö.

Redan till 1 juli föreslås denna lagändring börja gälla. Då får vi se om det är fler som tänker till en extra gång innan skräpet slängs iväg i naturen! Det går ju utmärkt att bära med sig skräpet till närmaste papperskorg eller rent av ta med sig detta hem igen.