Kategoriarkiv: Avfall

Fredrik hämtar dina hushållssopor

Fredrik Wilhelmsson_liggande800pxFredrik Wilhelmsson arbetar som renhållningsarbetare på Sobackens avfallsanläggning. Han hämtar sopor och hushållsavfall från bostäder på glesbygden. Soporna transporterar han sedan till Sobacken. Där tas avfallet emot för att vägas och registreras. Beroende på vad lasten består av dirigeras bilarna till olika ställen där lasten lossas. På Sobacken finns det tio sopbilar för hushållssopor varav tre är glesbygdsbilar, övriga kör producentavfall.

– Min dag börjar klockan 06.00. Då åker jag med glesbygdsbilen till mitt distrikt som bland annat är Sandhult, Hedared och Bredared för att hämta hushållssopor. På en dag hämtar jag cirka fyra ton hushållssopor. För dem som arbetar inne i stan, kan det bli hela tio ton sopor på en dag. Renhållningsarbetarna är en viktig yrkesgrupp för att samhället ska fungera. Hade vi inte hämtat soporna varje dag hade det varit kaos, säger Fredrik.

Som renhållningsarbetare händer det att man får se en del spännande saker längs vägarna. På landsbygden kanske man inte träffar på så mycket människor, men man kan till exempel stöta på en hel del djur.

– Strax utanför Bertilshult sprang en hel älgfamilj över vägen när jag kom åkande med sopbilen. Den ena älgen blev stående mitt på vägen i tio min, bara för att invänta en annan älg, berättar Fredrik.

Men arbetet kan ibland också vara tungt och fysiskt krävande. På många ställen måste man backa för att komma fram till tunnorna. Fredrik tycker att det framförallt kan vara utmanande vintertid om det är halt och fastighetsägaren inte har sandat, men det kan också finnas andra utmaningar i jobbet som att framkomligheten begränsas av överväxta buskar vid infarterna eller parkerade bilar.

– Det finns en del saker som fastighetsägaren enkelt kan göra för att underlätta för oss renhållningsarbetare. Om man flyttar fram kärlen och ser till att handtagen är vända utåt så kommer vi lättare åt dem, säger Fredrik.

När Fredrik är ute på sina rundor märker han ibland att det slarvas med påsarna. Många använder till exempel en ICA-kasse istället för de svarta och vita påsarna som är avsedda för matavfall respektive brännbart avfall. Att använda rätt påsar underlättar arbetet med sorteringen och dessutom är de svarta och vita påsarna gratis, påminner Fredrik.

Han började sitt arbete som renhållningsarbetare med ett sommarjobb 2013 och fick en tillsvidareanställning i oktober 2014, innan dess arbetade han som lagerarbetare och gruppledare på H&M. Fredrik trivs bra med sitt jobb.

– Jag är morgonpigg, arbetet är varierande, man får vara ute mycket och jag kan lägga upp rutten själv. Detta är det bästa jobb jag har haft, avslutar Fredrik.

Nadia tar hand om ditt farliga avfall

Nadia El-Sharif

På Sobacken finns ett mellanlager för farligt avfall. Hit transporteras det du lämnar till återvinningscentralen. Kemikalierna som kommer in registreras och packas om för att sedan gå vidare till demontering, återvinning och destruktion. På Sobacken hanteras 5000 ton farligt avfall varje år.

Nadia El-Charif arbetar på avdelningen för farligt avfall. Hon ser till att det farliga avfallet hanteras, transporteras och behandlas på ett säkert sätt.

-Jag tar emot beställningar och planerar körningar för hämtning hos kund och leverans till slutmottagningarna. I arbetsuppgifterna ingår också att hålla koll på lagerstatus skicka rätt emballage till kunden samt sortering av småkem, som innefattar olika typer av kemikalier som kommit från laboratorier. Vätskor som inte är uppmärkta analyseras genom provtagning. Det kan finnas risk att förpackningen innehåller frätande, giftiga och cancerogena ämnen, säger Nadia.

Ibland händer det att Nadja får åka ut till någon skola som ska städa ur sitt kemilabb för att hjälpa till med sortering av olika vätskor.

-Vi hjälper till så att inte fel saker hamnar i naturen, så som exempelvis kvicksilver som påverkar miljön under lång tid framåt och vi ser till så att saker packas rätt, säger Nadia.

Det är viktigt att det farliga avfallet inte läcker ut i avlopp, dagvatten, vattenrecipient eller mark. Det kan skada vattenlevande djur och växter. Det farliga avfallet ska förvaras i en behållare som är beständig både mot innehållet och omgivningen. Behållarens form ska vara anpassad så att transport, förvaring och hantering kan ske utan risk för olyckor, spill och sammanblandning med andra kemikalier. Behållarna ska också vara tydligt märkta med texten farligt avfall.

Nadja är utbildad kemiingenjör. Hon har arbetat på farligt avfall i cirka ett år, innan dessa var hon på labbet på Gässlösa. Hon tycker att jobbet är väldigt roligt. Hela tiden finns det något nytt att lära sig om hur man ska sortera.

Det finns saker som vi själva enkelt kan göra i våra hushåll för att underlätta och minska riskerna vid hanteringen av miljöfarligt avfall. Nadia har ett par tips på vad du kan tänka på.

-Kom ihåg att märka upp dina behållare och flaskor innan du lämnar dem till återvinningscentralen och blanda inte heller olika kemikalier med varandra, en del vätskor är brandfarliga och explosiva, avslutar Nadia.

Tips! Om du vill gå ytterligare ett steg och minska din miljöpåverkan ännu mer, kan du välja miljömärkta rengöringsmedel till ditt hem. Dessa produkter är mindre hälsofarliga, men städar minst lika rent.

Eva hjälper kunderna att sortera rätt

Vår nästa miljöhjälte är Eva Ytell, transportledare på Sobackens avfallsanläggning.

Eva Ytell, transportledare på Sobacken

Till och från Sobackens avfallsanläggning sker kontinuerligt transporter. Här finns 18 avfallsbilar som framförallt kör hushållsavfall, förpackningar och returpapper. Det finns också 3 flakbilar, 10 containerbilar och en lastbil som transporterar miljöfarligt avfall. Våra containerbilar kör en rad olika avfallsslag från återvinningscentraler och privata kunder.

– Jag har hand om bilarna som kör producentavfall så som hårdplast och mjukplast, skrot, deponi och papper. Här ingår allt utom hushållsavfall. Nu i semestertider har jag även hand om lastväxlarbilarna som kör containrar och skriver ut alla typer av ordrar. Producentavfallet hämtas varje dag. Mjukplasten hämtas varje måndag och sekretessbelagt material hämtas varannan vecka, säger Eva.

Tillsammans med kundcenter tar hon också emot ordrar och förfrågningar kring tömning av slam, rensning av brunnar och beställning av olika slags kärl. Därefter kontaktas lastbilscentralen som hämtar slammet och fettet och Eva lägger upp de nya kunderna i systemet och sköter också faktureringen.

Hon handlägger också ärenden som gäller rengöring av fettavskiljare som används av restauranger, bagerier och andra verksamheter. Syftet med en fettavskiljare är att samla upp fett i spillvattnet innan det stelnar och därmed ökar risken för igensättning av rör och brunnar. Fett som inte tas om hand kan utgöra en allvarlig fara för funktionen i avloppssystemen.

Eva började arbeta på Borås Energi och Miljö 2011, men då var det som renhållningsarbetare. Hon är utbildad anläggningsingenjör och arbetade tidigare på Swedavia med en mängd olika saker. Hon byggde vägar, körde hjullastare och buss samt skottade snö. Dessutom vinkade hon av flygplan i arbetet som marshal.

Roligast tycker Eva är själva kundkontakten och att kunna göra kunderna nöjda. Som transportledare gör hon skillnad för såväl medborgare som företagaren i deras hantering av vatten och sopor.

– Genom mitt arbete ser jag till att avloppsvattnet inte går ut direkt i naturen. Jag bidrar också till att kunderna har rätt kärl att sortera sitt avfall i säger Eva.

Klädinsamling

Har du kläder eller textilier som du inte behöver?

Du vet väl om aKlädinsamlingtt Borås Energi och Miljö har insamling för textilier? I vårt besökscentrum och på våra återvinningscentraler kan du enkelt lämna in dina textilier. Det spelar ingen roll om de är trasiga eller hela bara de är rena.

Vad vi gör med textilierna
De textilier som vi får in till vårt besökscentrum tar Human bridge hand om och skickar vidare till Holland där de sorteras manuellt. Trasiga textilier återvinns mestadels genom mekanisk rivning eller manuell tillklippning och blir isolering. Materialet används inte i tillverkning av nya textilier. De hela textilierna säljs till marknader i utvecklingsländer.

De hela kläderna som samlas in av välgörenhetsorganisationer på våra återvinningscentraler kommer andra till nytta på följande sätt: antingen skickas materialet direkt till de områden där behovet finns, eller så säljs det på den inhemska eller internationella andrahandsmarknaden. Vinsten från försäljningen används till biståndsverksamhet.

Trasiga textilier som samlas in på återvinningscentralerna har hittills enbart samlats in. När vi fått in tillräcklig mängd kommer vi att sälja det, vem som kommer att köpa det är inte klart ännu. Hur det än blir så kommer materialet att lämna Sverige eftersom det inte finns några anläggningar för textilåtervinning här.

Välkommen till oss med dina textilier!
Vårt besökscentrum på Västerlånggatan 10 har följande öppettider:
mån-tor 08:00-16:00 och fre 08:00-15:00.
Klicka här för öppettider på våra återvinningscentraler.

224 000 ton mat och dryck spolas ner i avloppet varje år

En ny studie som gjorts på uppdrag av Naturvårdsverket och Livsmedelsverket visar att 224000 ton mat och dryck spolas ner i svenska avlopp varje år.

Innan jag fortsätter skriva måste jag bara säga en sak: KISS, BAJS och TOAPAPPER är det enda du ska spola ner i avloppet. Inga tops, nappar, matrester, tamponger, bomullstussar, hushållspapper… INGET ANNAT ÄN KISS, BAJS OCH TOAPAPPER!

Så, nu kan vi fortsätta med studien och den är också ganska upprörande och lite läskig. Hur många gånger i veckan häller du ut det där kalla, bortglömda kaffet i diskhon? Okej, jag ska erkänna att kaffe inte är det värsta du kan hälla ut – för avloppets skull, men det finns fler aspekter att ta hänsyn till, som till exempel att det går åt 140 liter vatten för att producera kaffebönor till en kopp kaffe och stora mängder ved eller olja för att torka kaffebönorna. 140 liter vatten är ungefär vad ett badkar rymmer. 

  • Kaffe/te: 38 procent
  • Mejeriprodukter: 25 procent
  • Drycker (exempelvis saft, läsk, vin, öl): 11 procent
  • Fast avfall som ris, pasta, flingor: 10 procent
  • Sås och soppa: 10 procent
  • Sött (glass, sylt mm): 2 procent
  • Övrigt flytande matavfall (exempelvis rått ägg och tomatpure): 4 procent

Källa: Naturvårdsverket

Det mesta vi slänger är sådant som blivit över från en måltid eller blivit för gammalt. Försök att spara det som blir över och frys in det som håller på att gå ut istället för att slänga det. Tänk även på att bara för att bäst före-datumet har gått ut så är det inte säkert att maten är dålig, det är därför det heter ”bäst före” och inte ”dåligt efter”, lukta, titta och smaka! OM du måste slänga mat, släng den i svarta påsen så gör vi om den till biogas. Men det är fortfarande tio gånger klimateffektivare att äta upp maten!

Vem vinner på att jag inte slänger mat?

Du! 30-50% av all mat som produceras i världen går förlorad samtidigt som ca 870 miljoner människor i världen är undernärda. För att klara av problem som klimatförändringar, vattenbrist, skogsskövling och utfiskning av haven krävs en hållbar livsmedelsproduktion och -konsumtion. Då säger det sig självt att vi inte kan slänga hälften av all mat!

Varför vinner du på att inte slänga mat då? Förutom alla klimatrelaterade aspekter så skulle du vinna på det för att om Sveriges matavfall skulle minska med 20% skulle det ge en samhällsekonomisk nytta på 9-16 miljarder kronor. Varje privatperson skulle spara 1600 kr om året.

Läs hela artikeln och mycket mer hos Naturvårdsverket – 224000 ton mat och dryck i avloppet