Författararkiv: Turid Oom

Fredrik hämtar dina hushållssopor

Fredrik Wilhelmsson arbetar som renhållningsarbetare på Sobackens avfallsanläggning. Han hämtar sopor och hushållsavfall från bostäder på glesbygden. Soporna transporterar han sedan till Sobacken. Där tas avfallet emot för att vägas och registreras. Beroende på vad lasten består av dirigeras bilarna till olika ställen där lasten lossas. På Sobacken finns det tio sopbilar för hushållssopor varav tre är glesbygdsbilar, övriga kör producentavfall.

– Min dag börjar klockan 06.00. Då åker jag med glesbygdsbilen till mitt distrikt som bland annat är Sandhult, Hedared och Bredared för att hämta hushållssopor. På en dag hämtar jag cirka fyra ton hushållssopor. För dem som arbetar inne i stan, kan det bli hela tio ton sopor på en dag. Renhållningsarbetarna är en viktig yrkesgrupp för att samhället ska fungera. Hade vi inte hämtat soporna varje dag hade det varit kaos, säger Fredrik.

Som renhållningsarbetare händer det att man får se en del spännande saker längs vägarna. På landsbygden kanske man inte träffar på så mycket människor, men man kan till exempel stöta på en hel del djur.

– Strax utanför Bertilshult sprang en hel älgfamilj över vägen när jag kom åkande med sopbilen. Den ena älgen blev stående mitt på vägen i tio min, bara för att invänta en annan älg, berättar Fredrik.

Men arbetet kan ibland också vara tungt och fysiskt krävande. På många ställen måste man backa för att komma fram till tunnorna. Fredrik tycker att det framförallt kan vara utmanande vintertid om det är halt och fastighetsägaren inte har sandat, men det kan också finnas andra utmaningar i jobbet som att framkomligheten begränsas av överväxta buskar vid infarterna eller parkerade bilar.

– Det finns en del saker som fastighetsägaren enkelt kan göra för att underlätta för oss renhållningsarbetare. Om man flyttar fram kärlen och ser till att handtagen är vända utåt så kommer vi lättare åt dem, säger Fredrik.

När Fredrik är ute på sina rundor märker han ibland att det slarvas med påsarna. Många använder till exempel en ICA-kasse istället för de svarta och vita påsarna som är avsedda för matavfall respektive brännbart avfall. Att använda rätt påsar underlättar arbetet med sorteringen och dessutom är de svarta och vita påsarna gratis, påminner Fredrik.

Han började sitt arbete som renhållningsarbetare med ett sommarjobb 2013 och fick en tillsvidareanställning i oktober 2014, innan dess arbetade han som lagerarbetare och gruppledare på H&M. Fredrik trivs bra med sitt jobb.

– Jag är morgonpigg, arbetet är varierande, man får vara ute mycket och jag kan lägga upp rutten själv. Detta är det bästa jobb jag har haft, avslutar Fredrik.

Lämna ett svar

Nadia tar hand om ditt farliga avfall

På Sobacken finns ett mellanlager för farligt avfall. Hit transporteras det du lämnar till återvinningscentralen. Kemikalierna som kommer in registreras och packas om för att sedan gå vidare till demontering, återvinning och destruktion. På Sobacken hanteras 5000 ton farligt avfall varje år.

Nadia El-Charif arbetar på avdelningen för farligt avfall. Hon ser till att det farliga avfallet hanteras, transporteras och behandlas på ett säkert sätt.

-Jag tar emot beställningar och planerar körningar för hämtning hos kund och leverans till slutmottagningarna. I arbetsuppgifterna ingår också att hålla koll på lagerstatus skicka rätt emballage till kunden samt sortering av småkem, som innefattar olika typer av kemikalier som kommit från laboratorier. Vätskor som inte är uppmärkta analyseras genom provtagning. Det kan finnas risk att förpackningen innehåller frätande, giftiga och cancerogena ämnen, säger Nadia.

Ibland händer det att Nadja får åka ut till någon skola som ska städa ur sitt kemilabb för att hjälpa till med sortering av olika vätskor.

-Vi hjälper till så att inte fel saker hamnar i naturen, så som exempelvis kvicksilver som påverkar miljön under lång tid framåt och vi ser till så att saker packas rätt, säger Nadia.

Det är viktigt att det farliga avfallet inte läcker ut i avlopp, dagvatten, vattenrecipient eller mark. Det kan skada vattenlevande djur och växter. Det farliga avfallet ska förvaras i en behållare som är beständig både mot innehållet och omgivningen. Behållarens form ska vara anpassad så att transport, förvaring och hantering kan ske utan risk för olyckor, spill och sammanblandning med andra kemikalier. Behållarna ska också vara tydligt märkta med texten farligt avfall.

Nadja är utbildad kemiingenjör. Hon har arbetat på farligt avfall i cirka ett år, innan dessa var hon på labbet på Gässlösa. Hon tycker att jobbet är väldigt roligt. Hela tiden finns det något nytt att lära sig om hur man ska sortera.

Det finns saker som vi själva enkelt kan göra i våra hushåll för att underlätta och minska riskerna vid hanteringen av miljöfarligt avfall. Nadia har ett par tips på vad du kan tänka på.

-Kom ihåg att märka upp dina behållare och flaskor innan du lämnar dem till återvinningscentralen och blanda inte heller olika kemikalier med varandra, en del vätskor är brandfarliga och explosiva, avslutar Nadia.

Tips! Om du vill gå ytterligare ett steg och minska din miljöpåverkan ännu mer, kan du välja miljömärkta rengöringsmedel till ditt hem. Dessa produkter är mindre hälsofarliga, men städar minst lika rent.

Lämna ett svar

Maria ser till att ditt dricksvatten är rent

Sjöbo vattenverk är Borås stads största vattenverk. Vattnet kommer från Öresjö och det förser delar av både Borås kommun och Bollebygds kommun med dricksvatten. Från vattenverket transporteras dricksvattnet via vattenledningar, tryckstegringsstationer och reservoarer till användarna. Den största delen av vattnet används i hushållen. Industrin, verksamheter och vårdinrättningar förbrukar också mycket vatten.

På Sjöbo vattenverk arbetar Maria Nygren som laboratorieingenjör. Hon tar prover på vattnet vid olika stationer och högreservoarer på väg från vattenverket till kunden och även ur kranar hemma hos abonnenter.

Maria berättar att prov hos abonnenter mest tas från fasta punkter så som vårdcentraler, äldreboenden, skolor och förskolor. Men vid till exempel vattenläckor tas det också prover från bostäder.

– Proverna tas i kundens kök och man börjar med att bränna av bakterier i kranen. Efter att man har bränt av låter man vattnet rinna i minst tre minuter för att få färskt vatten från gatan, det får inte ha stått still i ledningar i huset.

Prover tas sen i två flaskor, en kemflaska och en steril baktflaska för att tas med till labbet. Maria arbetar oftast i kemlabbet. De flesta av analyserna görs samma dag som provtagningen, men några kan sparas till en annan dag.

– Jag undersöker bland annat pH-värde, färg, lukt, smak, grumlighet och hårdhet på vattnet. På baktlabbet kontrollerar vi om det finns bakterier i vattnet. Proven bedöms utifrån de gränsvärden som finns i Livsmedelsverkets föreskrifter. Om proven bedöms som tjänliga med anmärkning kan vattnet fortfarande konsumeras utan risk, men det är ett tecken på att åtgärder ska vidtas. Kanske kan ledningsnätet behöva spolas ur, säger Maria.

Regelbunden provtagning görs också på vattenverket, där vattnet renas i olika steg. Om något inte stämmer, till exempel om vattnet är grumligt så kan man behöva justera mängden fällningskemikalier som bland annat har till uppgift att ta bort färg från vattnet.

Maria har utbildat sig till kemiingenjör vid Högskolan i Borås. Hennes första arbete på Borås Energi och Miljö var på Gässlösa laboratorium, där hon tog prover på avloppsvattnet. Där arbetade hon i ca 10 år innan hon började på Sjöbo vattenverk. Kanske kommer hennes intresse från pappan som arbetade som VA-chef i Herrljunga kommun.

– Det är ett viktigt arbete, alla behöver vatten och man känner att man gör en insats. Skulle det bli fel någonstans, så påverkar det många. Vi kontrollerar att det är en bra produkt som kommer ut till invånaren, säger Maria om sitt arbete.

När vattnet renats på avloppsreningsverket släpps det slutligen åter ut i naturen och blir sjövatten igen. Där börjar vattnet om på sin väg i ett evigt kretslopp.

Tips! Om ditt vatten är missfärgat eller grumligt kan det räcka med att spola ur kranen i 5-10 minuter tills vattnet är klart. Hjälper inte detta kontakta vårt kundcenter kund@borasem.se eller på telefon 020-97 13 00.

Lämna ett svar

Bertil gör brännbart avfall till fjärrvärme

På Ryaverket omvandlas ditt brännbara avfall till fjärrvärme, fjärrkyla och el. Kraftvärmeverket består av olika produktionsanläggningar. Här finns ångpannor för biobränsle (skogsflis, briketter och pellets) och avfallsbränsle. Det finns också ångturbiner för elproduktion och en eldriven hetvattenpanna som reserv. Dessutom finns en hetvattencentral, där man använder bioolja och gasol för att producera hetvatten och en fjärrkylacentral.

På Ryaverket arbetar Bertil Svensson med bland annat produktionsplanering av fjärrvärme, el och fjärrkyla. Det innebär att han planerar inför kommande dags behov av detta. Han håller koll på bränsleförråden så att det finns finns tillräckligt med bränsle. Det ska finnas brännbart avfall till avfallspannorna, flis till biopannorna samt olja, gasol, briketter och pellets till övriga produktionsenheter. Dessutom ser han över förbrukningen av additiver. Det är olika slags tillsatser för bland annat rökgasrening vid avfallsförbränning så som kol och kalk till exempel.

– En vanlig arbetsdag börjar med att jag kontrollerar hur våra anläggningar går, om de går som planerat. Detta gör jag i driftdatorn. Därefter tittar jag i driftportalen där driftpersonalen på Veolia skriver in händelser som problem med driften, haveri på maskiner eller annat som orsakat störningar i produktionen. När detta är gjort påbörjas en ny produktionsplanering för kommande dygn. Jag beräknar värmebehovet med hjälp av ett simuleringsprogram och väderleksprognoser. Resultatet av simuleringen diskuterar jag ihop med driften på Veolia. Det handlar om hur vi skall producera och med vilka pannor. Resten av dagen går åt till uppföljning av drift, bränsleförbrukningar, förbrukning av additiver och andra tillsatsmedel som sedan skall planeras och avropas för påfyllning.

En normal vecka går det åt ca 2500 ton sopor till avfallspannorna. Till största delen är det fjärrvärme som produceras på Ryaverket. Den totala värmeproduktionen kan uppgå till ca 700 GWh per år beroende på om det blir en kall vinter eller ej.

– Vid planeringen av produktionen är det viktigt att ta hänsyn till vad som är bäst för miljön, men också att se till vilket bränsle som är billigast att elda med. Så lite fossilt bränsle som möjligt är grundtanken. Avfallspannorna skall alltid vara basen i produktionen och därefter är det värmepumpen eller biopannorna följt av bioljepannan och gasolpannan. Genom att elda med avfall på Ryaverket bidrar vi alltså till att kretsloppet fungerar, säger Bertil.

Bertil har lång erfarenhet från el- och värmeproduktion på Ryaverket. Han började arbeta där redan 1984. Då hade de precis byggt om de oljeeldade ångpannorna till fastbränslepannor. Hans första jobb var på driften för bränslemottagningen av flis. Senare började han arbeta på underhållsavdelningen och var även en period reservmaskinist på driften. 1995 blev han tillfrågad om att börja arbeta med småskalig värmeproduktion på yttre anläggningar. Bertil trivs med sitt arbete och gillar att både kunna ha kontakten med leverantörer och med driftsfolket samtidigt som han får ägna sig mycket åt planering genom simulering.

Ryaverket är Borås Energi och Miljös största produktionsenhet när det gäller produktion av fjärrvärme, el och fjärrkyla.

1 svar

Eva hjälper kunderna att sortera rätt

Vår nästa miljöhjälte är Eva Ytell, transportledare på Sobackens avfallsanläggning.

Till och från Sobackens avfallsanläggning sker kontinuerligt transporter. Här finns 18 avfallsbilar som framförallt kör hushållsavfall, förpackningar och returpapper. Det finns också 3 flakbilar, 10 containerbilar och en lastbil som transporterar miljöfarligt avfall. Våra containerbilar kör en rad olika avfallsslag från återvinningscentraler och privata kunder.

– Jag har hand om bilarna som kör producentavfall så som hårdplast och mjukplast, skrot, deponi och papper. Här ingår allt utom hushållsavfall. Nu i semestertider har jag även hand om lastväxlarbilarna som kör containrar och skriver ut alla typer av ordrar. Producentavfallet hämtas varje dag. Mjukplasten hämtas varje måndag och sekretessbelagt material hämtas varannan vecka, säger Eva.

Tillsammans med kundcenter tar hon också emot ordrar och förfrågningar kring tömning av slam, rensning av brunnar och beställning av olika slags kärl. Därefter kontaktas lastbilscentralen som hämtar slammet och fettet och Eva lägger upp de nya kunderna i systemet och sköter också faktureringen.

Hon handlägger också ärenden som gäller rengöring av fettavskiljare som används av restauranger, bagerier och andra verksamheter. Syftet med en fettavskiljare är att samla upp fett i spillvattnet innan det stelnar och därmed ökar risken för igensättning av rör och brunnar. Fett som inte tas om hand kan utgöra en allvarlig fara för funktionen i avloppssystemen.

Eva började arbeta på Borås Energi och Miljö 2011, men då var det som renhållningsarbetare. Hon är utbildad anläggningsingenjör och arbetade tidigare på Swedavia med en mängd olika saker. Hon byggde vägar, körde hjullastare och buss samt skottade snö. Dessutom vinkade hon av flygplan i arbetet som marshal.

Roligast tycker Eva är själva kundkontakten och att kunna göra kunderna nöjda. Som transportledare gör hon skillnad för såväl medborgare som företagaren i deras hantering av vatten och sopor.

– Genom mitt arbete ser jag till att avloppsvattnet inte går ut direkt i naturen. Jag bidrar också till att kunderna har rätt kärl att sortera sitt avfall i säger Eva.

1 svar