Kategoriarkiv: Biogas

”Think big, start small and move fast”

”Think big, start small and move fast” säger Palus vice borgmästare Mr Tombolotutu och ler. Projektet Waste to Value in Palu, Indonesien, har blivit en ny milstolpe för Borås Waste Recovery, BWR, under 2014. Den 23 maj invigdes den efterlängtade anläggningen för deponigas på soptippen Kawatuna.

IMG_0333

Linda Eliasson, Borås Energi och Miljö, sitter i mitten.

IMG_0161

Palus vice borgmästare Mr Tombolotutu.

Anläggningen invigdes med pompa och ståt där borgmästare, guvernör, miljödepartementet och Svenska ambassaden var representerade.

Mediauppbådet täckte både nationell TV, radio och tidningar. Även vi från svensk sida hade med egen fotograf för att ta fram en film om projektet. Detta var den första anläggningen i Indonesien för deponigasutvinning med produktion av elektricitet. Genom ICLD-projektet BWR lyckats addera projektet med att bygga anläggningen där Tillväxtverket bidragit med 1,8 miljoner SEK och staden Palu har stått för resterande 3,6 miljoner SEK. Det är det svenska företaget Biogas Systems Nordic AB som levererat tekniken och varit på plats för att bygga upp och överföra kunskapen om och driftandet av anläggningen under våren 2014. Tanken är att personal i Palu framöver själva ska driva anläggningen där en gasmotor genererar ca 190 KWh i dagsläget.

Vid uppstart används den producerade elen till att driva gatlyktor och belysning till byggnader runt omkring  men man räknar med att den räcker till ytterligare användning så snart man hunnit koppla på. Representanten från Indonesiens Miljödepartement sa i sitt tal på invigningen att nu kommer Palu stå som exempel på förnyelsebar energi och hållbar utveckling i Indonesien. För BWR kommer detta utgöra ytterligare ett exempel (utöver biogasanläggningen i Sleman) på hur vår kompetens och erfarenhet inom avfallshantering kan göra stor nytta i utvecklingsländer.

IMG_0354 IMG_0340

I projektet har vi också inkluderat den sociala dimensionen genom att hålla dialog med Palus vice borgmästare om de människor som påverkas av anläggningen. Nämligen de waste pickers som bor och lever på soptippen. Palu stad bestämde sig för att satsa pengar på att bygga ett ordentligt hus med elektricitet så att de skulle få ett drägligt boende. De flesta av barnen behövde tidigare plocka skräp på soptippen för att vara med och försörja sin familj, men staden beslutade att budgetera extra för att dessa barn nu ska kunna gå i skolan istället.

Projektet är väl uppmärksammat i Indonesien men även i Sverige då SIDA har valt att använda det som ett gott exempel på svenskt bistånd i denna film.

/Linda Eliasson

Avfallsplan för Galapagosöarna

Den 13 juni reste Linda Eliasson och Jessica Magnusson (SP) till Ecuador efter en inbjudan från deras Miljödepartement (Ministerio del Ambiente).

Resan bestod av att underteckna ett samarbetsavtal mellan Borås Waste Recovery, BWR, och Ecuadors Miljödepartement samt ett mellan Högskolan i Borås och Universidad Central de Quito.

Även paradiset har sin baksida. (Deponin på Isabela)

Även paradiset har sin baksida (deponin på Isabela).

Under resan samlades information om förutsättningar för att starta ett gemensamt projekt där målet är en avfallsplan för de tre bebodda öarna på Galapagos: Isabela, San Cristobal samt Santa Cruz. På Galapagos bor totalt ca 30 000 människor och besöks årligen av mer än 170 000 turister. Öarna är som bekant en nationalpark med unika naturvärden som inte får påverkas negativt av turism och annan exploatering.

sköld

Landsköldpaddor föds upp i reservat och släpps fria när de är tillräckligt stora.

ödla

Natur och djur lever nära människorna på Galapagos.

Just avfallshanteringen blir en känslig fråga eftersom det är ett ofrånkomligt problem som har stor miljöpåverkan. För tillfället finns källsortering (organiskt, återvinningsmaterial, restavfall) på öarna men det finns stor potential till utökad återvinning och energiutvinning. Man är också intresserade av förnyelsebar elproduktion från biologisk behandling då man idag importerar olja från fastlandet för att driva aggregat som producerar el.

BWR förväntas komma med ett projektförslag som ska röra utbildning med fokus på framtagande av en avfallsplan för Galapagos samt en förstudie för en biogasanläggning på en av öarna. Efter sommaren hoppas vi få positiv respons och kunna starta upp projektet som till att börja med ska pågå i ca 1 års tid.

/Linda Eliasson

Rökgaskondenseringen tar form på Ryaverket

Utomhus är nästan allt på plats. Nu arbetar man på för fullt på kraftvärmeverket för att förbereda inkopplingen av rökgaskondenseringen. I slutet av augusti tas skorstenen i drift.

Det råder en febril aktivitet på kraftvärmeverket.  Leverantören Götaverken Miljö jobbar på alla håll för att göra anläggningen redo. Plaströr och stålställningar kopplas in för att fjärrvärmen ska kunna dras in, och den stora värmeväxlaren och skrubbertanken står redan inne i verket. Skorstenen i korténstål, stolta 80 meter hög, tronar redan på sin plats ett stenkast från ackumulatortanken. Miljövinsterna med projektet är många.
- I och med rökgaskondenseringen minskar vi våra spetsbränslen (gasol, bioolja och eldningsolja). Vi minskar transporter och koldioxidutsläpp. Det här är dessutom en betydande fördelaktig investering för oss på Borås Energi och Miljö, säger projektledaren Martin Björk.

Skrubbertanken är på plats. Nu är det bara finliret kvar.

Kondensatvattnet renas i en vattenbehandling innan det går ut i avloppet, det varma skrubbervattnet växlas mot returvattnet i fjärrvärmesystemet i en värmeväxlare. Målet med rökgaskondenseringen är att kunna överföra ytterligare cirka 8 MW till fjärrvärmesystemet.
- Vi siktar på lägre returtemperaturer för att få ut så mycket som möjligt ur rökgaskondenseringen. Detta gör det mer ekonomiskt för oss, säger Martin Björk.

Tungviktare. Denna värmeväxlare är fyra ton tung. Ännu är den inte inkopplad men den står tålmodigt och väntar på sin tur.

Tungviktare. Denna värmeväxlare är fyra ton tung. Ännu är den inte inkopplad men den står tålmodigt och väntar på sin tur.

I samband med projektet har förrådsutrymmet på Ryaverket byggts om, här är lådorna staplade på hyllor, allt är uppmärkt och belysningen är mycket bättre än den var innan. Summan av kardemumman gör att det är lättare att hitta saker och ting.

Den 25 augusti är den nya skorstenen i drift. Från och med då är det bara avfallsanläggningens rökgaser som går genom den. Biogaspannornas rökgaser leds ut genom den gamla tegelskorstenen. Under vecka 34 sker inkopplingen av rökgaskondenseringen och då kommer hela Ryaverket att stå stilla, värmepumpen vid Gässlösa och hetvattencentralen på Hulta får stå för den betydande fjärrvärmeproduktionen.
- Förhoppningsvis får vi även en del värme från pelletspannan på Viared. Jag hoppas på varmt väder under vecka 34, säger Martin Björk.

Bild från insidan av verket.

Bild från insidan av verket.

En ny invallning ser dagens ljus.

En ny invallning ser dagens ljus.

Text & foto: Rebecca Möller

Mår du dåligt av att slänga mat?

Mår du dåligt när du slänger mat? I så fall är du inte ensam! En undersökning gjord bland över 4000 personer i norden visar att ca 70% får dåligt samvete när de slänger mat!

Att slänga mat är inte bara slöseri med pengar, det är slöseri med jordens resurser också! Här kommer sex tips på hur du kan göra för att slänga mindre mat.

  • Smaka, titta och lukta! Lita inte på bäst före-datumet. Bäst före innebär bara att tillverkaren/producenten garanterar att varan ska vara ätbar till ett visst datum, det innebär inte automatiskt att den är dålig så snart datumet har passerat. Ägg håller till exempel ca två till tre månader efter bäst före-datumet om de förvaras i kyl!
  • Om hårdosten har fått en mögelfläck så räcker det att du skär bort fläcken plus ungefär en centimeter extra runt om, du behöver inte slänga hela osten!
  • Bakterier trivs bäst i varm och fuktig miljö, så se till att hålla kylen torr och kall, ca 4-5 grader är lagom.
  • Kommer du inte att hinna äta upp maten i tid? Frys in den!
  • Planera! Titta i kylen: vad har du? Vad behöver du? Vad ska du äta idag? Vad ska du äta imorgon? Innan du köper mer mat för att få mängdrabatt, tänk efter, kommer du verkligen att äta upp allt?
  • Lägg saker med kort datum längst fram i kylen så att de inte blir bortglömda.
Källor: Släng inte maten, Livsmedelsverket & Siemens

Även den bästa kan göra fel och om maten ändå blir för gammal och inte går att äta så se till att slänga den på rätt ställe – i den svarta påsen! Matavfallet tas nämligen om hand och blir till biogas i våra anläggningar :)

Biogas i Indonesien tack vare Borås

Frukthandlarna på marknaden i staden Yogyakarta i Indonesien kastade varje dag upp till tio ton rutten frukt på soptippen. Tills de fick en idé. ”Tänk om vi istället kunde tillverka biogas av våra sopor”. De sökte. Tekniken fann de i Borås.

– Den här måste kastas. Den har redan börjat ruttna, säger frukthandlaren Roshikin och klappar med handen på en av sina vattenmeloner.

Vi träffar honom på marknaden Gemah Ripah i staden Yogyakarta. Ett berg av vattenmeloner breder ut sig framför oss. Roshikin berättar att det är lågsäsong och att han därför måste kassera frukt varje dag när kunderna sviker.

Då: soptippen fyra mil bort – nu: biogas runt hörnet

Tidigare körde frukthandlarna mellan fyra och tio ton rutten frukt om dagen till soptippen fyra mil bort. Inte nu längre.

 Nu tar de istället fruktavfallet med skottkärran bort till marknadens egen biogasanläggning.

Där pressas det stinkande fruktberget till vätska som sedan blir till biogas. Biogasen används till att producera el. El som lyser upp marknaden.

– Det är jättebra. Vi sparar energi, slipper köra iväg våra sopor och tillverkar vår egen el, säger apelsinförsäljaren Rahaiju till oss.

Källa: Svt – Här blir rutten frukt el

Vill du veta mer om samarbetet med Indonesien? Under Kretsloppsveckan i Borås kommer det att hållas en föreläsning om projektet. Läs mer och anmäl dig via Kretsloppsveckans webbsida!