Kategoriarkiv: Biogas

Rakel gör biogas av matavfall

Rakel Martinsson är ytterligare en av våra miljöhjältar. Hon arbetar som processingenjör vid Sobacken avfallsanläggning. Där produceras biogas och biogödsel av matavfall genom en naturlig process som kallas för rötning.

Anläggningen består bland annat av en rötkammare och två buffertankar som mellanlagrar inkommande material till rötkammaren. Rötningsprocessen sker genom att organiskt material, som hushållsavfall och avfall från livsmedelsindustrin, blandas samman till en slurry som sedan pumpas in i den syrefria rötkammaren. Där inne lever olika grupper av bakterier som bryter ner avfallet för att slutligen bilda biogas och biogödsel. Biogödseln ersätter konstgödseln och näringsämnena går tillbaka till odlingsmark. Varje dag bildas det normalt cirka 120 kubikmeter gödsel i rötkammaren och på drygt 20 dagar har hela rötkammaren omsatts, berättar Rakel.

– Matresterna som vi slänger kan användas som resurs för att köra våra bilar på ett miljövänligt sätt. Vi återför också näring till åkermarken, vilket gör att kretsloppet sluts och dessutom kan vi med hjälp av matavfallet ersätta det fossila bränslet, säger Rakel.

Hennes uppgift är att se till helheten i den här processen. Hon har koll på att kvalitén på slurryn är så bra som möjligt och ser till så att mikroorganismerna får mat genom att tillföra matavfallet. Kvalitén på slurryn granskas genom att ta prover för analys av bland annat pH-värdet. Detta är viktig del eftersom biogödslen senare ska läggas på åkermarken för odling av ny mat.

– Genom en processdator håller jag koll på processen och arbetar också med att optimera den så att vi får ut så mycket gas som möjligt av det matavfall vi får in. Till exempel så förbehandlas det matavfall som hushållen slänger och i den processen är det viktigt att så lite som möjligt av plastrester från plastpåsarna följer med in, samtidigt som så lite matavfall som möjligt sorteras bort tillsammans med plasten.

Rakel ansvarar också för att se till att vi producerar biogas på ett hållbart sätt. Genom framställningen av biogas går det åt energi som ger upphov till koldioxidutsläpp som vi arbetar för att minska. Det handlar till exempel om bränsle till maskiner och transporter av matavfall.

– Vi måste hela tiden säkerställa att vi i vår produktion av biogasen inte ger upphov till mer koldioxidutsläpp än vad vi bidrar till att minska när vi ersätter de fossila bränslena. Vi har krav på att vi måste ha en växthusgasminskning på minst 35 procent. Det klarar vi med mycket god marginal, vi ligger på ca 75 procent, säger Rakel.

Rakel har utbildat sig till civilingenjör i bioteknik. Innan hon började på Borås Energi och Miljö arbetade hon på Astra Zeneca med kliniska provningar inom läkemedel. Det var kombinationen av teknik och biologi som lockade Rakel till utbildningen, men det var en slump att hon kom in på just biogas.

– Roligast är mångfalden i matavfallsmiljön, ena dagen jobbar jag i arbetskläder bland matavfallet, för att nästa dag sitta på en föreläsning och lyssna på en forskare, säger Rakel som trivs på sitt jobb och tycker att Borås Energi och Miljö är en arbetsplats med mycket fokus framåt.

Lämna ett svar

David gör biogas av avloppsslam

I samband med vår kampanj, Borås Miljöhjälte 2015, känner vi några av våra egna miljöhjältar lite på pulsen. Först ut är David Malm som man hittar på Gässlösa avloppsreningsverk där han arbetar med att producera biogas.

David Malm arbetar som gruppledare inom affärsområdet biogas på Borås Energi och Miljö. Det är ett mångsidigt arbete som innebär att han ansvarar för driftteknikerna både ute på Gässlösa och på Sobacken. I hans arbetsuppgifter ingår bland annat att göra besiktningar och kontroller av säkerhetsutrustning, rutiner och arbetstillstånd. Han arbetar också själv som driftingenjör och har titeln gasföreståndare som innebär att han har hand om driften av Borås Energi och Miljös tankstationer för biogas. Han har då koll på hur mycket gas de har producerat och ansvaret för att se till att gas finns på alla tankställen.

På Gässlösa avloppsreningsverk arbetar man både med att rena avloppsvattnet för att återföra det till naturen och med att omvandla själva slammet till biogas. Slammet som bildas i avloppsvattnet samlas upp i fyra rötkammare som tillsammans rymmer 6000 kubikmeter. Genom den rötningsprocess som sedan sker i rötkamrarna bryts slammet ned och metangas bildas.

-Man renar gasen för att kunna använda den i bilar. Slammet från rötkamrarna på Gässlösa kan tillsammans med de rötkammare som finns på Sobacken förse hela 60 stadsbussar i Borås med biogas varje dag. Vi producerar nästan lika mycket biogas ur avloppsslammet från de kommunala reningsverken på Gässlösa som vi gör på Sobacken, men på Sobacken gör vi biogas av matavfallet i de svarta påsarna, säger David.

David studerade till energiingenjör med målet att arbeta med något som kan förbättra miljön. Först hamnade han i Skåne där han jobbade med fjärrvärme och efter att ha träffat kärleken blev det en flytt till Borås och arbete på Borås Energi och Miljö där David och hans kollegor bidrar genom sitt arbete till ett hållbarare samhälle och får kretsloppsstaden Borås att fungera.

-Genom vårt arbete kan vi som stad utnyttja våra sopor och vårt bajs till att köra våra bilar och tillsammans fasa ut oljan med våra egna resurser, säger David.

Han tycker att vi svenskar är relativt bra på att sortera, men då och då fastnar sådant man inte vill ha med in i processen så som bindor, trasor och annat som kan leda till driftproblem på reningsverket.

Även hemma tycker David att det är viktigt att tänka miljövänligt. Både han och sambon källsorterar, de har bytt ut sina lampor till lågenergilampor och planerar nu för solvärme genom solceller. De har också bytt till energisnålare fönster och satsar gärna på ekologisk mat om alternativet finns.

Om David skulle få skicka med Boråsarna några kloka ord vad det gäller miljötänkandet i vardagen tycker han att man bör undvika att spola ner något annat än toalettpapper och det som lämnar kroppen i toaletten. Man ska inte heller spola ner färg i avloppet. Han rekommenderar alla att tvätta sin bil på en riktig tvättanläggning istället för på gatan eller på gården. På så vis kan vi minska risken för att skadliga ämnen kommer ut i naturen och påverkar både människor och miljö.

Lämna ett svar

224 000 ton mat och dryck spolas ner i avloppet varje år

En ny studie som gjorts på uppdrag av Naturvårdsverket och Livsmedelsverket visar att 224000 ton mat och dryck spolas ner i svenska avlopp varje år.

Innan jag fortsätter skriva måste jag bara säga en sak: KISS, BAJS och TOAPAPPER är det enda du ska spola ner i avloppet. Inga tops, nappar, matrester, tamponger, bomullstussar, hushållspapper… INGET ANNAT ÄN KISS, BAJS OCH TOAPAPPER!

Så, nu kan vi fortsätta med studien och den är också ganska upprörande och lite läskig. Hur många gånger i veckan häller du ut det där kalla, bortglömda kaffet i diskhon? Okej, jag ska erkänna att kaffe inte är det värsta du kan hälla ut – för avloppets skull, men det finns fler aspekter att ta hänsyn till, som till exempel att det går åt 140 liter vatten för att producera kaffebönor till en kopp kaffe och stora mängder ved eller olja för att torka kaffebönorna. 140 liter vatten är ungefär vad ett badkar rymmer.

Kaffe/te: 38 procent
Mejeriprodukter: 25 procent
Drycker (exempelvis saft, läsk, vin, öl): 11 procent
Fast avfall som ris, pasta, flingor: 10 procent
Sås och soppa: 10 procent
Sött (glass, sylt mm): 2 procent
Övrigt flytande matavfall (exempelvis rått ägg och tomatpure): 4 procent

Källa: Naturvårdsverket

Det mesta vi slänger är sådant som blivit över från en måltid eller blivit för gammalt. Försök att spara det som blir över och frys in det som håller på att gå ut istället för att slänga det. Tänk även på att bara för att bäst före-datumet har gått ut så är det inte säkert att maten är dålig, det är därför det heter ”bäst före” och inte ”dåligt efter”, lukta, titta och smaka! OM du måste slänga mat, släng den i svarta påsen så gör vi om den till biogas. Men det är fortfarande tio gånger klimateffektivare att äta upp maten!

Vem vinner på att jag inte slänger mat?

Du! 30-50% av all mat som produceras i världen går förlorad samtidigt som ca 870 miljoner människor i världen är undernärda. För att klara av problem som klimatförändringar, vattenbrist, skogsskövling och utfiskning av haven krävs en hållbar livsmedelsproduktion och -konsumtion. Då säger det sig självt att vi inte kan slänga hälften av all mat!

Varför vinner du på att inte slänga mat då? Förutom alla klimatrelaterade aspekter så skulle du vinna på det för att om Sveriges matavfall skulle minska med 20% skulle det ge en samhällsekonomisk nytta på 9-16 miljarder kronor. Varje privatperson skulle spara 1600 kr om året.

Läs hela artikeln och mycket mer hos Naturvårdsverket – 224000 ton mat och dryck i avloppet

Lämna ett svar

”Think big, start small and move fast”

”Think big, start small and move fast” säger Palus vice borgmästare Mr Tombolotutu och ler. Projektet Waste to Value in Palu, Indonesien, har blivit en ny milstolpe för Borås Waste Recovery, BWR, under 2014. Den 23 maj invigdes den efterlängtade anläggningen för deponigas på soptippen Kawatuna.

Linda Eliasson, Borås Energi och Miljö, sitter i mitten.

Palus vice borgmästare Mr Tombolotutu.

Anläggningen invigdes med pompa och ståt där borgmästare, guvernör, miljödepartementet och Svenska ambassaden var representerade.

Mediauppbådet täckte både nationell TV, radio och tidningar. Även vi från svensk sida hade med egen fotograf för att ta fram en film om projektet. Detta var den första anläggningen i Indonesien för deponigasutvinning med produktion av elektricitet. Genom ICLD-projektet BWR lyckats addera projektet med att bygga anläggningen där Tillväxtverket bidragit med 1,8 miljoner SEK och staden Palu har stått för resterande 3,6 miljoner SEK. Det är det svenska företaget Biogas Systems Nordic AB som levererat tekniken och varit på plats för att bygga upp och överföra kunskapen om och driftandet av anläggningen under våren 2014. Tanken är att personal i Palu framöver själva ska driva anläggningen där en gasmotor genererar ca 190 KWh i dagsläget.

Vid uppstart används den producerade elen till att driva gatlyktor och belysning till byggnader runt omkring men man räknar med att den räcker till ytterligare användning så snart man hunnit koppla på. Representanten från Indonesiens Miljödepartement sa i sitt tal på invigningen att nu kommer Palu stå som exempel på förnyelsebar energi och hållbar utveckling i Indonesien. För BWR kommer detta utgöra ytterligare ett exempel (utöver biogasanläggningen i Sleman) på hur vår kompetens och erfarenhet inom avfallshantering kan göra stor nytta i utvecklingsländer.

I projektet har vi också inkluderat den sociala dimensionen genom att hålla dialog med Palus vice borgmästare om de människor som påverkas av anläggningen. Nämligen de waste pickers som bor och lever på soptippen. Palu stad bestämde sig för att satsa pengar på att bygga ett ordentligt hus med elektricitet så att de skulle få ett drägligt boende. De flesta av barnen behövde tidigare plocka skräp på soptippen för att vara med och försörja sin familj, men staden beslutade att budgetera extra för att dessa barn nu ska kunna gå i skolan istället.

Projektet är väl uppmärksammat i Indonesien men även i Sverige då SIDA har valt att använda det som ett gott exempel på svenskt bistånd i denna film.

/Linda Eliasson

Lämna ett svar

Avfallsplan för Galapagosöarna

Den 13 juni reste Linda Eliasson och Jessica Magnusson (SP) till Ecuador efter en inbjudan från deras Miljödepartement (Ministerio del Ambiente).

Resan bestod av att underteckna ett samarbetsavtal mellan Borås Waste Recovery, BWR, och Ecuadors Miljödepartement samt ett mellan Högskolan i Borås och Universidad Central de Quito.

Även paradiset har sin baksida (deponin på Isabela).

Under resan samlades information om förutsättningar för att starta ett gemensamt projekt där målet är en avfallsplan för de tre bebodda öarna på Galapagos: Isabela, San Cristobal samt Santa Cruz. På Galapagos bor totalt ca 30 000 människor och besöks årligen av mer än 170 000 turister. Öarna är som bekant en nationalpark med unika naturvärden som inte får påverkas negativt av turism och annan exploatering.

Landsköldpaddor föds upp i reservat och släpps fria när de är tillräckligt stora.

Natur och djur lever nära människorna på Galapagos.

Just avfallshanteringen blir en känslig fråga eftersom det är ett ofrånkomligt problem som har stor miljöpåverkan. För tillfället finns källsortering (organiskt, återvinningsmaterial, restavfall) på öarna men det finns stor potential till utökad återvinning och energiutvinning. Man är också intresserade av förnyelsebar elproduktion från biologisk behandling då man idag importerar olja från fastlandet för att driva aggregat som producerar el.

BWR förväntas komma med ett projektförslag som ska röra utbildning med fokus på framtagande av en avfallsplan för Galapagos samt en förstudie för en biogasanläggning på en av öarna. Efter sommaren hoppas vi få positiv respons och kunna starta upp projektet som till att börja med ska pågå i ca 1 års tid.

/Linda Eliasson

Lämna ett svar