30-två-mittpå

En bra liten ramsa att lära sig ”30-två-mittpå”, det är nämligen så du gör hjärt- lungräddning. Lär du dig den och laddar ner appen Rädda Hjärtat så är du väl förberedd ifall något händer och det minskar risken att drabbas av panik.


Här på Borås Energi och Miljö har vi flera hjärtstartare. Hjärtstartarna är gjorda för att vara enkla att använda och här är en film som visar hur de fungerar. Alla kan och alla får använda dem i en nödsituation. En hjärtstartare är inte bara utrustad med en defibrillator, utan den guidar dig även genom hjärt- lungräddningen genom att hjälpa dig hålla takten, kontrollera att du trycker lagom hårt, tala om när du ska blåsa och känner själv av om och när en stöt behövs.

Rädda hjärtat – HLR-hjälp i mobilen

HLR-rådet har tillsammans med Hjärt- lungfonden tagit fram en app som ger tydliga instruktioner om hur man ska göra i en nödsituation, i den finns även en karta där du kan hitta närmaste hjärtstartare. Appen heter Rädda Hjärtat och finns till både Android och iOS.

Ladda ner appen Rädda Hjärtat här!

Rädda Hjärtat för Android
Rädda Hjärtat för iOS

Mer information och fler guider om HLR hittar du på HLR-rådets webb.

Trevligt bemötande gör renhållningen lättare

- Vi tömde kärl på trånga villagator och ute i blåbärsriset. Det var jätteintressant att få vara med och arbeta som renhållningsarbetare, säger styrelseledamoten Erika Storme Martinger (s).

Under en heldag var hon med och hjälpte Peder Jonsson att hämta hushållsavfall i Målsryd, Aplared, Kinnarumma och Flymader.  Initiativet till att åka med kom från henne själv.

sopbigrl

- Vi i styrelsen för Borås Energi och Miljö fick erbjudandet om att besöka någon av bolagets verksamheter, jag ville känna på hur en arbetsdag är från början till slut, och inte bara åka med en liten stund. Det passar mig, säger hon.

Utmaningarna vad gäller säkerhet och arbetsmiljö inom renhållningsarbetet är många. Det är tungt och fysiskt krävande, gott om trånga utrymmen – på flera ställen måste sopbilen backa för att komma fram till tunnorna. Utfarterna är ibland överväxta av buskar som skymmer sikten.

Vädret var vackert och helt utan regn när hon var med men hon är väl medveten om att det inte alltid är så goda förutsättningar i jobbet. Vintertid med mörker, kyla och halka är ju förutsättningarna helt andra. Genom mindre åtgärder kan fastighetsägarna underlätta för dem som hämtar avfallet, till exempel genom att sanda på vintern och tänka över var och hur kärlen placeras. Det bör vara lätt för renhållningsarbetarna att komma fram och kärlet bör vara vänt med handtaget utåt vägen till. Det kan tyckas trivialt men med tanke på det stora antal kärl som ska tömmas på en dag underlättar detta arbetet väldigt mycket. Det trevliga bemötande som mötte dem under dagen gjorde också arbetet lättare.

- En kvinna kom ut och sa: ”åh, vad glad jag blir att ni kommer!” En annan ville träffa någon att prata med och såg ut att ha väntat på att få byta ett par ord med oss, säger Erika Storme Martinger (s).

Hon tyckte att det var mycket roligt att ha fått vara med och hjälpa en av vardagshjältarna, samtidigt har hon fått en större förståelse för renhållningsarbetarna.

/Rebecca Möller

”Think big, start small and move fast”

”Think big, start small and move fast” säger Palus vice borgmästare Mr Tombolotutu och ler. Projektet Waste to Value in Palu, Indonesien, har blivit en ny milstolpe för Borås Waste Recovery, BWR, under 2014. Den 23 maj invigdes den efterlängtade anläggningen för deponigas på soptippen Kawatuna.

IMG_0333

Linda Eliasson, Borås Energi och Miljö, sitter i mitten.

IMG_0161

Palus vice borgmästare Mr Tombolotutu.

Anläggningen invigdes med pompa och ståt där borgmästare, guvernör, miljödepartementet och Svenska ambassaden var representerade.

Mediauppbådet täckte både nationell TV, radio och tidningar. Även vi från svensk sida hade med egen fotograf för att ta fram en film om projektet. Detta var den första anläggningen i Indonesien för deponigasutvinning med produktion av elektricitet. Genom ICLD-projektet BWR lyckats addera projektet med att bygga anläggningen där Tillväxtverket bidragit med 1,8 miljoner SEK och staden Palu har stått för resterande 3,6 miljoner SEK. Det är det svenska företaget Biogas Systems Nordic AB som levererat tekniken och varit på plats för att bygga upp och överföra kunskapen om och driftandet av anläggningen under våren 2014. Tanken är att personal i Palu framöver själva ska driva anläggningen där en gasmotor genererar ca 190 KWh i dagsläget.

Vid uppstart används den producerade elen till att driva gatlyktor och belysning till byggnader runt omkring  men man räknar med att den räcker till ytterligare användning så snart man hunnit koppla på. Representanten från Indonesiens Miljödepartement sa i sitt tal på invigningen att nu kommer Palu stå som exempel på förnyelsebar energi och hållbar utveckling i Indonesien. För BWR kommer detta utgöra ytterligare ett exempel (utöver biogasanläggningen i Sleman) på hur vår kompetens och erfarenhet inom avfallshantering kan göra stor nytta i utvecklingsländer.

IMG_0354 IMG_0340

I projektet har vi också inkluderat den sociala dimensionen genom att hålla dialog med Palus vice borgmästare om de människor som påverkas av anläggningen. Nämligen de waste pickers som bor och lever på soptippen. Palu stad bestämde sig för att satsa pengar på att bygga ett ordentligt hus med elektricitet så att de skulle få ett drägligt boende. De flesta av barnen behövde tidigare plocka skräp på soptippen för att vara med och försörja sin familj, men staden beslutade att budgetera extra för att dessa barn nu ska kunna gå i skolan istället.

Projektet är väl uppmärksammat i Indonesien men även i Sverige då SIDA har valt att använda det som ett gott exempel på svenskt bistånd i denna film.

/Linda Eliasson

Avfallsplan för Galapagosöarna

Den 13 juni reste Linda Eliasson och Jessica Magnusson (SP) till Ecuador efter en inbjudan från deras Miljödepartement (Ministerio del Ambiente).

Resan bestod av att underteckna ett samarbetsavtal mellan Borås Waste Recovery, BWR, och Ecuadors Miljödepartement samt ett mellan Högskolan i Borås och Universidad Central de Quito.

Även paradiset har sin baksida. (Deponin på Isabela)

Även paradiset har sin baksida (deponin på Isabela).

Under resan samlades information om förutsättningar för att starta ett gemensamt projekt där målet är en avfallsplan för de tre bebodda öarna på Galapagos: Isabela, San Cristobal samt Santa Cruz. På Galapagos bor totalt ca 30 000 människor och besöks årligen av mer än 170 000 turister. Öarna är som bekant en nationalpark med unika naturvärden som inte får påverkas negativt av turism och annan exploatering.

sköld

Landsköldpaddor föds upp i reservat och släpps fria när de är tillräckligt stora.

ödla

Natur och djur lever nära människorna på Galapagos.

Just avfallshanteringen blir en känslig fråga eftersom det är ett ofrånkomligt problem som har stor miljöpåverkan. För tillfället finns källsortering (organiskt, återvinningsmaterial, restavfall) på öarna men det finns stor potential till utökad återvinning och energiutvinning. Man är också intresserade av förnyelsebar elproduktion från biologisk behandling då man idag importerar olja från fastlandet för att driva aggregat som producerar el.

BWR förväntas komma med ett projektförslag som ska röra utbildning med fokus på framtagande av en avfallsplan för Galapagos samt en förstudie för en biogasanläggning på en av öarna. Efter sommaren hoppas vi få positiv respons och kunna starta upp projektet som till att börja med ska pågå i ca 1 års tid.

/Linda Eliasson