Rökgaskondensering – vad är en skrubber?

skrubber armeringsjärn

Armeringsjärnen markerar platsen för vart den nya skrubbern ska stå. Det är alltså här magin ska ske! Det är skrubbern som ska göra att vi sparar på både miljön och pengarna. Men vad är då en skrubber?

Skrubber tvättar rökgaser

En skrubber är den del i rökgaskondenseringen som tvättar rökgaserna. Rökgaserna sprayas med vatten, temperaturen på rökgaserna sänks och värmen överförs till vattnet. Vattnet (kondensatet) renas innan det släpps till avloppet och går till Gässlösa avloppsreningsverk. Det allra smutsigaste vattnet leds tillbaka till pannorna där de partiklarna fastnar i den torra rökgasreningen. Alltså kommer vi att släppa ut renare rökgaser och renare vatten. Dessutom kommer vi att återvinna en stor del av det rena vattnet (kondensatet) och använda i processen, det vinner miljön på!

När rökgaserna kyls ner så frigörs kondensationsvärme och den tar vi tillvara på och använder till fjärrvärmenätet. Vi beräknar att vi ska få ut ca 8 MW extra tack vare rökgaskondenseringen.

skrubber-utifrån_3

Skrubbern är det vita på bilden, det blåa är en ny skorsten och den grå pelaren är den befintliga skorstenen, färgerna överrensstämmer inte med verkligheten. Skrubbern kommer att levereras med lastbil och eftersom skrubbern är 20 meter hög så kommer delar av vägnätet i Borås stängas av natten då skrubbern levereras.

Bra dricksvatten i Bredared

Glädjande kan vi konstatera att de nya provsvaren som togs i Bredared för två veckor sedan (3/3 och 4/3) inte visade på några höga halter av s.k. högfluorerade ämnen (PFAS). Proverna skickades till två separata laboratorier men inget prov visade på några avvikelser. Vi tog även nya vattenprover på våra tre andra grundvattentäkter och på vår ytvattentäkt Öresjö och inget analyssvar uppvisar några avvikande värden.

Dessutom har laboratoriet tagit ett omprov av det första vattenprovet och detta gav nu endast bra värden. Laboratoriet har konstaterat att det var ett felsvar som gavs vid det första tillfället.

Vi på Borås Energi och Miljö sätter alltid säkerhet främst när det gäller våra leveranser av dricksvatten till våra kunder, därför var det självklart för oss att vi agerade utifrån att vårt första provsvar var korrekt. Försiktighetsprincipen kommer gälla även i framtiden när det gäller våra leveranser av dricksvatten.

Enligt kvalitetschefen Bo Wigilius på laboratoriet Alcontrol uppstod felet troligen på grund av kontaminering av det aktuella provet. Ytterligare undersökningar kommer att utföras hos Alcontrol.

Vattenverket i Bredared startades upp som vanligt idag på morgonen. Nu får alla kunder i Bredared sitt vatten från grundvattentäkten i Bredared. Med tanke på att grundvattentäkten inte visar på några avvikelser finns det heller ingen misstanke på fel hos de som har borrade eller grävda brunnar.

Vi hoppas att hela händelsen inte har inneburit alltför mycket problem för er.

Med vänliga hälsningar

Krister Gustafsson, VA-chef, Borås Energi och Miljö AB
e-post: krister.gustafsson@borasem.se, telefon: 0708-23 42 44

 

Kortsiktiga lösningar vävs samman för hållbar utveckling i Indonesien

Linda Eliasson arbetar på Borås Energi och Miljö på avdelningen Strategisk utveckling. Här är hennes reseberättelse från ett besök i Indonesien i samarbete med Waste Recovery, Högskolan i Borås och SP.

idno

I Indonesien är stora sopberg en vanlig syn. Till skillnad från i Sverige, där mindre än 1 % av hushållsavfallet deponeras, hamnar nästa uteslutande allt avfall i Indonesien på deponier. Påverkan på miljön är stor genom både utsläpp av växthusgaser och läckage av farligt lakvatten.

Vecka 9 och 10 var jag tillsammans med Borås Stads representanter och SP och Högskolan iväg med Waste Recovery i Indonesien. Resan gjordes för att följa upp de kommunala partnerskaps-projekt som vi har tillsammans med städerna Sleman och Pontianak. Sleman är en del av staden Yogyakarta på Java och har nästan 1,2 miljoner invånare. Tillsammans med kommunen har vi haft ett treårigt projekt där 2014 är det avslutande året. I projektet har vi arbetat med kunskapsöverföring och erfarenhetsutbyte för att hjälpa dem att förbättra sitt insamlingssystem och framöver även arbeta fram en mer strukturerad avfallsplan. Man har idag olika typer av insamling där ett exempel är så kallade ”waste banks” dit allmänheten kan lämna sorterat avfall och få en liten summa pengar för detta. Materialen går sedan till återvinningsindustri eller för ”upcycling” och nya produkter som man tillverkar på egen hand. För Sleman är det särskilt viktigt att man utökar insamlingen då den idag endast täcker 40 % av befolkningen. Förhoppningen i detta projektets avslutande skede är också att vi i höst ska kunna bjuda in tekniker och tjänstemän från Sleman att komma till Borås för att få en mer ingående bild av avfallssystemet och kretsloppsmodellen vi har.

indo

På den regionala gemensamma deponin i Yogyakarta samsas både människor och djur. Det är en vanlig syn i hela Indonesien att så kallade ”scavengers” sorterar skräp och kreatur äter organiskt avfall på okontrollerade deponier. 

Pontianak är en stad med ca 600 000 invånare som ligger precis på ekvatorn på västra Borneo. Projektet med Waste Recovery har varit ett ettårigt förstudie-projekt under 2013 som likt våra andra projekt finansierats av SIDA genom ICLD. I Pontianak är man väldigt väl inställda till snabb förbättring och vill gärna se snabba tekniska lösningar inom avfallshanteringen såsom biogasanläggningar. Vi försöker väva samman de kortsiktiga lösningarna med det långsiktiga arbetet med kunskapsöverföring och planering för att få den mest hållbara utvecklingen i projekten. Waste Recovery hoppas kunna ansöka om ett fortsatt kommunalt partnerskap genom ICLD och även kunna docka på svensk miljöteknik och konsultation från 2015.

indo

Ett exempel på snabb ”lösning” i Pontianak är att man infört källsortering på allmänna platser där invånarna kan sortera organiskt, plast- och pappersavfall i olika behållare. Problemet är att vid tömning blandas allt och läggs på samma deponi.

indo1

I Indonesien är det vanligt med små samhällsföreningar som samlar in avfall för att tillverka nya produkter av olika material, främst plast. Här är en grupp hemmafruar som sysselsätter sig med att tillverka kläder, lampskärmar, väskor och annat med hjälp av insamlat avfall. Vinsten från försäljningen går tillbaka till föreningen.

indo2

Ett exempel på en hållbar ”snögubbe” tillverkad av gamla plastmuggar. Med tanke på klimatet i Indonesien är det bra då den aldrig smälter.

Bakgrund: Borås Waste Recovery är ett samarbete mellan Borås Stad, Borås Energi och Miljö, Högskolan i Borås och SP Sveriges tekniska forskningsinstitut där vi genom våra olika organisationer har möjlighet att föra ut vår kunskap om hållbar avfallshantering och kretslopp till andra städer och organisationer runt om i världen. www.wasterecovery.se

Just nu pågår en bolagsbildning av Borås Waste Recovery och mer information kommer att komma inom kort.

Text och foto: Linda Eliasson.

Bhutan satsar på elbilar

Här kommer en nyhet som inte direkt är en nyhet längre, men eftersom jag har missat den så tänker jag att det kanske du också har!

Bhutan satsar, precis som vi i Sverige, på att få bort användningen av fossila bränslen. Eftersom de har gott om vattenkraft så har de även gott om el, de använder själva bara 5% av produktionen, resten exporterar de, mestadels till Indien. De importerar just nu fossila bränslen från Indien för att driva bilar men nu är tanken att det ska få ett slut, de vill nämligen gå över helt till elbilar. De börjar med regerings- och taxibilar, exakt när målet för att ha bytt ut alla fossilbilar är har dock inte nämnts.

Buthan är ett litet land med endast ca 700000 invånare och i landet finns endast 36000 bilar. Kika på filmen för mer info!

Vi är en av Sveriges mest attraktiva arbetsgivare!

Vi är en av Sveriges mest attraktiva arbetsgivare!

Varje år röstar Sveriges universitets- och högskolestudenter fram sina framtida drömarbetsgivare i landets största studentundersökning FöretagsBarometern. För 2014 kom Borås Energi och Miljö med på topp 100 listan för högskoleingenjörer, närmare bestämt på plats 87.

I undersökningen har över 15 000 universitets- och högskolestudenter deltagit och röstat fram sina framtida drömarbetsgivare.

Balans i livet, att utmanas intellektuellt och att jobba för en god sak är viktiga faktorer i den framtida karriären för de svenska studenterna. Att Google toppar toppar listorna när Sveriges universitets- och högskolestudenter rankar sina framtida arbetsgivare är därför ingen slump.

Tanja Lindgren vår personalutvecklingschef, är glad och stolt för vår placering på 100-listan.

- Att vara en attraktiv arbetsgivare är viktigt idag då vi kontinuerligt behöver få in ny kompetens till bolaget, säger Tanja.

Hela listan över Sveriges mest attraktiva arbetsgivare finns härlänk till annan webbplats.