Eva hjälper kunderna att sortera rätt

Vår nästa miljöhjälte är Eva Ytell, transportledare på Sobackens avfallsanläggning.

Eva Ytell, transportledare på Sobacken

Till och från Sobackens avfallsanläggning sker kontinuerligt transporter. Här finns 18 avfallsbilar som framförallt kör hushållsavfall, förpackningar och returpapper. Det finns också 3 flakbilar, 10 containerbilar och en lastbil som transporterar miljöfarligt avfall. Våra containerbilar kör en rad olika avfallsslag från återvinningscentraler och privata kunder.

– Jag har hand om bilarna som kör producentavfall så som hårdplast och mjukplast, skrot, deponi och papper. Här ingår allt utom hushållsavfall. Nu i semestertider har jag även hand om lastväxlarbilarna som kör containrar och skriver ut alla typer av ordrar. Producentavfallet hämtas varje dag. Mjukplasten hämtas varje måndag och sekretessbelagt material hämtas varannan vecka, säger Eva.

Tillsammans med kundcenter tar hon också emot ordrar och förfrågningar kring tömning av slam, rensning av brunnar och beställning av olika slags kärl. Därefter kontaktas lastbilscentralen som hämtar slammet och fettet och Eva lägger upp de nya kunderna i systemet och sköter också faktureringen.

Hon handlägger också ärenden som gäller rengöring av fettavskiljare som används av restauranger, bagerier och andra verksamheter. Syftet med en fettavskiljare är att samla upp fett i spillvattnet innan det stelnar och därmed ökar risken för igensättning av rör och brunnar. Fett som inte tas om hand kan utgöra en allvarlig fara för funktionen i avloppssystemen.

Eva började arbeta på Borås Energi och Miljö 2011, men då var det som renhållningsarbetare. Hon är utbildad anläggningsingenjör och arbetade tidigare på Swedavia med en mängd olika saker. Hon byggde vägar, körde hjullastare och buss samt skottade snö. Dessutom vinkade hon av flygplan i arbetet som marshal.

Roligast tycker Eva är själva kundkontakten och att kunna göra kunderna nöjda. Som transportledare gör hon skillnad för såväl medborgare som företagaren i deras hantering av vatten och sopor.

– Genom mitt arbete ser jag till att avloppsvattnet inte går ut direkt i naturen. Jag bidrar också till att kunderna har rätt kärl att sortera sitt avfall i säger Eva.

Rakel gör biogas av matavfall

Rakel Martinsson är ytterligare en av våra miljöhjältar. Hon arbetar som processingenjör vid Sobacken avfallsanläggning. Där produceras biogas och biogödsel av matavfall genom en naturlig process som kallas för rötning.

Rakel Martinsson

Anläggningen består bland annat av en rötkammare och två buffertankar som mellanlagrar inkommande material till rötkammaren. Rötningsprocessen sker genom att organiskt material, som hushållsavfall och avfall från livsmedelsindustrin, blandas samman till en slurry som sedan pumpas in i den syrefria rötkammaren. Där inne lever olika grupper av bakterier som bryter ner avfallet för att slutligen bilda biogas och biogödsel. Biogödseln ersätter konstgödseln och näringsämnena går tillbaka till odlingsmark. Varje dag bildas det normalt cirka 120 kubikmeter gödsel i rötkammaren och på drygt 20 dagar har hela rötkammaren omsatts, berättar Rakel.

– Matresterna som vi slänger kan användas som resurs för att köra våra bilar på ett miljövänligt sätt. Vi återför också näring till åkermarken, vilket gör att kretsloppet sluts och dessutom kan vi med hjälp av matavfallet ersätta det fossila bränslet, säger Rakel.

Hennes uppgift är att se till helheten i den här processen. Hon har koll på att kvalitén på slurryn är så bra som möjligt och ser till så att mikroorganismerna får mat genom att tillföra matavfallet. Kvalitén på slurryn granskas genom att ta prover för analys av bland annat pH-värdet. Detta är viktig del eftersom biogödslen senare ska läggas på åkermarken för odling av ny mat.

– Genom en processdator håller jag koll på processen och arbetar också med att optimera den så att vi får ut så mycket gas som möjligt av det matavfall vi får in. Till exempel så förbehandlas det matavfall som hushållen slänger och i den processen är det viktigt att så lite som möjligt av plastrester från plastpåsarna följer med in, samtidigt som så lite matavfall som möjligt sorteras bort tillsammans med plasten.

Rakel ansvarar också för att se till att vi producerar biogas på ett hållbart sätt. Genom framställningen av biogas går det åt energi som ger upphov till koldioxidutsläpp som vi arbetar för att minska. Det handlar till exempel om bränsle till maskiner och transporter av matavfall.

– Vi måste hela tiden säkerställa att vi i vår produktion av biogasen inte ger upphov till mer koldioxidutsläpp än vad vi bidrar till att minska när vi ersätter de fossila bränslena. Vi har krav på att vi måste ha en växthusgasminskning på minst 35 procent. Det klarar vi med mycket god marginal, vi ligger på ca 75 procent, säger Rakel.

Rakel har utbildat sig till civilingenjör i bioteknik. Innan hon började på Borås Energi och Miljö arbetade hon på Astra Zeneca med kliniska provningar inom läkemedel. Det var kombinationen av teknik och biologi som lockade Rakel till utbildningen, men det var en slump att hon kom in på just biogas.

– Roligast är mångfalden i matavfallsmiljön, ena dagen jobbar jag i arbetskläder bland matavfallet, för att nästa dag sitta på en föreläsning och lyssna på en forskare, säger Rakel som trivs på sitt jobb och tycker att Borås Energi och Miljö är en arbetsplats med mycket fokus framåt.

David gör biogas av avloppsslam

I samband med vår kampanj, Borås Miljöhjälte 2015, känner vi några av våra egna miljöhjältar lite på pulsen. Först ut är David Malm som man hittar på Gässlösa avloppsreningsverk där han arbetar med att producera biogas.David Malm

David Malm arbetar som gruppledare inom affärsområdet biogas på Borås Energi och Miljö. Det är ett mångsidigt arbete som innebär att han ansvarar för driftteknikerna både ute på Gässlösa och på Sobacken. I hans arbetsuppgifter ingår bland annat att göra besiktningar och kontroller av säkerhetsutrustning, rutiner och arbetstillstånd. Han arbetar också själv som driftingenjör och har titeln gasföreståndare som innebär att han har hand om driften av Borås Energi och Miljös tankstationer för biogas. Han har då koll på hur mycket gas de har producerat och ansvaret för att se till att gas finns på alla tankställen.

På Gässlösa avloppsreningsverk arbetar man både med att rena avloppsvattnet för att återföra det till naturen och med att omvandla själva slammet till biogas. Slammet som bildas i avloppsvattnet samlas upp i fyra rötkammare som tillsammans rymmer 6000 kubikmeter. Genom den rötningsprocess som sedan sker i rötkamrarna bryts slammet ned och metangas bildas.

-Man renar gasen för att kunna använda den i bilar. Slammet från rötkamrarna på Gässlösa kan tillsammans med de rötkammare som finns på Sobacken förse hela 60 stadsbussar i Borås med biogas varje dag. Vi producerar nästan lika mycket biogas ur avloppsslammet från de kommunala reningsverken på Gässlösa som vi gör på Sobacken, men på Sobacken gör vi biogas av matavfallet i de svarta påsarna, säger David.

David studerade till energiingenjör med målet att arbeta med något som kan förbättra miljön. Först hamnade han i Skåne där han jobbade med fjärrvärme och efter att ha träffat kärleken blev det en flytt till Borås och arbete på Borås Energi och Miljö där David och hans kollegor bidrar genom sitt arbete till ett hållbarare samhälle och får kretsloppsstaden Borås att fungera.

-Genom vårt arbete kan vi som stad utnyttja våra sopor och vårt bajs till att köra våra bilar och tillsammans fasa ut oljan med våra egna resurser, säger David.

Han tycker att vi svenskar är relativt bra på att sortera, men då och då fastnar sådant man inte vill ha med in i processen så som bindor, trasor och annat som kan leda till driftproblem på reningsverket.

Även hemma tycker David att det är viktigt att tänka miljövänligt. Både han och sambon källsorterar, de har bytt ut sina lampor till lågenergilampor och planerar nu för solvärme genom solceller. De har också bytt till energisnålare fönster och satsar gärna på ekologisk mat om alternativet finns.

Om David skulle få skicka med Boråsarna några kloka ord vad det gäller miljötänkandet i vardagen tycker han att man bör undvika att spola ner något annat än toalettpapper och det som lämnar kroppen i toaletten. Man ska inte heller spola ner färg i avloppet. Han rekommenderar alla att tvätta sin bil på en riktig tvättanläggning istället för på gatan eller på gården. På så vis kan vi minska risken för att skadliga ämnen kommer ut i naturen och påverkar både människor och miljö.

Saknar du torrschampo? Använd bakpulver!

Ser ditt hår ut som ”hej kom och hjälp mig”? Är torrschampot slut? Då finns det ett litet knep att ta till: bakpulver. Snåla inte med det på de ställen där det behövs då uteblir effekten. Visst, håret kan kännas lite stelt men du återfår volymen och det funkar. Pröva, du kommer att märka skillnaden.

Glatt sommarhår!

P1130513

Här lär du dig överleva i skogen

Vad är receptet på en lyckad överlevnadskurs? Att stänga av mobilen, provsmaka vad skogen har att bjuda och göra upp egen eld? Kryddat med en erfaren kursledare och mystiska gröna gubbar blir förutsättningarna för nya lärdomar riktigt bra.

Regnet har stundom vräkt ner den gångna natten men vädergudarna vaknar på rätt sida denna söndagsmorgon i slutat av maj. Solen tittar försiktigt fram och inne i skogen märker de tio personerna som är här för att lära nytt inte vinden, de har just satt sig till rätta vid lägerelden med varsin mugg varm dryck. Mer än så behövs inte för att ett behagligt lugn ska infinna sig.
– Det är så fascinerande att se, jag har haft grupper med militärer stora starka machokillar som jag övat överlevnad med och när de satt sig ner runt elden förvandlas de till teddybjörnar, säger Torbjörn Selin från ”All in Nature Sweden”. Han har hållit kurser i ämnet i 15 års tid och även jobbat 11år inom armén. I dag arbetar han med krisberedskap på SÄRF, Södra Älvsborgs Räddningsförbund.

”Inga G I Joe-takter”
När en av deltagarna kallar honom för ”survival man” ser han stolt ut och ler samtidigt lite generat. Han välkomnar alla frågor och ger ett både lugnt och ödmjukt intryck och frågor som dessa dyker upp: vad gör man om man träffar på en björn? Ska man springa emot den och skrika, eller är det bättre att spela död? ”Skönt…”, tänker någon och andas ut, ”… det verkar inte direkt bli några G I Joe-takter på den här nybörjarkursen”. Och det blir det inte heller.
– I dag har jag tänkt att ni ska få göra upp en eld, hämta vatten i sjön och rena det och sedan laga er lunch uppdelade i två matgrupper. Och om vi hinner ska jag visa olika tekniker för att tälja och använda kniv, säger Torbjörn.
Han ger alla en morakniv och ett tändstål och instruerar hur de bör förvaras varpå deltagarna sätter fast tändstålet i ett neonrosa snöre som de hänger om halsen och fäster den orangefärgade knivens upphängningsanordning i fickan utanpå byxorna.

Gröna män närmar sig
Vilka är då dagens överlevnadsnoviser? Efter presentationsrundan visar det sig att det är lite spridda skurar av yrkeskategorier representerade: grundskolelärare, chaufför, sjuksköterskor, hemtjänstmedarbetare, drifttekniker och ingenjör. Andelen kvinnor och män är 50/50 och den gemensamma nämnaren är att de arbetar inom kommunen i Borås. Alla uppvisar de samma förvåning när de får se de två militäruniformerade männen närma sig lägerelden.
– Vi tänkte bara förvarna er om att det vid elvatiden kommer att smälla rätt så högt här i skogen. Vi är cirka 150 man från hela Norden som organiserar en soft air gun-drabbning här i Bockasjö, säger de.
Torbjörn blir inte överraskad och svarar att han redan blivit informerad om detta.
– Jag skulle just komma till det men nu fick vi ju direktkontakt med er och ni kunde presentera er själva, säger han.
De kamouflerade männen med hjälmar och headset försvinner samma väg de kom, fler marscherar eller kör snart förbi i jeepar. Under dagen gör de sig påminda genom tidvis väldigt intensiv skottlossning och något som låter som högljudda ylanden längre bort i skogen. Överlevnadsgruppen låter sig inte störas av detta, oväsendet pågår inte så länge och det håller definitivt djur på avstånd. I dag blir det ingen lugn siesta för skogsinvånarna.

Spanar på andra matlaget
Höjdpunkten på dagen är maten. Vägledda av recepten för linssoppa och bröd mobiliserar de två matgrupperna sig. Sjövatten hämtas i en hink hälls genom ett lakan för att filtrera bort de största oönskade partiklarna. En noggrant uträknad dos desinfektionsmedel tillsätts. Några tar sig an den tomatbaserade soppan, smakar av och kryddar flitigt med både vitlök och chili. En person spanar på den andra gruppens kokkonst och ger värdefulla tips till den egna gruppen. Bröddegen med råg- och vetemjöl tar form i en plastpåse och rullas till bollar som plattas till och läggs på en murrikka Resultatet? En otroligt god linssoppa smaksatt av sjövatten och gott bröd därtill – i mycket trevligt sällskap. Vad mer kan man begära under en heldag i skogen?