månadsarkiv: november 2013

Tallriksäventyr på Gässlösa reningsverk

I veckan byttes 100 så kallade tallrikar ut i en av bassängerna för kväverening på Gässlösa. Tallrikarna skapar bubblor i vattnet då luften från blåsmaskinerna kommer in i kvävesteget.

Någon som fick sig en överraskning i förra veckan var driftteknikern Jessica.

— Det såg ut som ett äventyrsbad här, vattnet sprutade upp i en stor stråle när jag gick förbi kvävereningen. Det såg rätt häftigt ut, säger hon.

Den tillfälliga fontänen berodde på en trasig tallrik. Senare visade det sig att fler än man först trott var trasiga och för att få bukt med problemet började man tömma den del av kvävereningen som var drabbad. Och det tar ett tag – bassängen är sju meter djup – en av de djupaste på Gässlösa. När vattnet tömts ut turades drift-teknikerna Simon, Mikael och Jessica om att klättra ner i bassängen och byta ut tallrikar. Ett jobb som kräver en del, för att inte tala om bra balans och
koordinationsförmåga. För vem vill stå på näsan i en avloppsvattenbassäng?

vadar-Jessica

 

— Det känns att jag är långt nere nu och det gör nästan ont i nacken när jag tittar upp,
säger Jessica nerifrån bassängen.
I den stunden känns det rätt bra att själv befinna sig på
marken och vara den som tittar ner.

Jessica flyttar på sig så att
Simon kan öppna luftventilen manuellt för att blåsa ur luftstammen som tallrikarna sitter på. Plötsligt står en stor stråle rakt upp i luften genom en borttagen tallrik, och Jessica får jobba vidare.

Under dagen bytte Mikael,
Simon och Jessica ut 100 tallrikar allt som allt och det motsvarar ungefär en femtedel av de som finns i just den här
kvävebassängen.

 

gamla och nya tallrikar

Tallrikarna är av plast och har ett överdrag av gummi. De ser ut som stora frisbees med små hål i där luften kommer igenom gummiduken. Diametern är cirka 500 millimeter.

Rösta på din favorittoalett!

Hur skulle ditt liv skulle se ut om du inte hade tillgång till en toalett? Det är en hård verklighet för en tredjedel av världens befolkning.

Världstoalettdagen, den 19 november, har i år deklarerats som officiell FN-dag. Detta gjordes i samband med att FNs generalförsamling den 24 juli antog en resolution kring ”Sanitation for All”. Att just sanitet får extra uppmärksamhet är ingen slump. I raden av mål inom FNs Millennium Development Goals, är sanitet ett av de som sannolikt inte kommer uppnås innan 2015.

Verkligheten i Madagaskar

wateraid-ilovetoa-banner

 

Mustapha är 12 år och bor i Morondova, en liten stad på västkusten i Madagaskar. Han lever med sin familj i ett slumområde där det saknas tillgång till rent vatten och sanitet. Mellan husen kastar invånarna sina sopor. Flera toaletter har byggts hängandes över skräpet och toaletterna töms direkt på toppen av sopbergen. När tidvattnet kommer in svämmar det över området och tar med sig skräp och avföring in i folks hem.

–          Det händer ofta att jag inte kan gå i skolan för att jag är sjuk. För att få bättre liv så behöver vi en ordentlig toalett för varje hus så att vi inte blir sjuka. Jag vill göra mitt liv bättre. Jag vill kunna gå i skolan, berättar Mustapha.

Människors rätt till toalett är en fråga om säkerhet, jämställdhet, hälsa, utbildning och värdighet. Idag saknar 2,5 miljarder människor tillgång till en toalett och konsekvenserna är katastrofala. WaterAid arbetar för att alla människor ska ha tillgång till sanitet, kunskap i hygien och rent vatten.

#ilovetoa – rösta på din favorittoa så skänks 10 kr

WaterAid har bett 10 välkända personer att pimpa toaletter. Genom att rösta på din favorit skänker sponsorerna 10 kronor till WaterAids arbete. Sanitet och rent vatten är grunden till ett friskt och värdigt liv.

Röstningen pågår mellan den 15 och 22 november.

Porträtt om Gunnar Peters i Avfall och miljö

Gunnar Peters i Avfall och Miljö

I det senaste numret av Avfall och miljö handlar Porträttet om Borås Energi och Miljös VD Gunnar Peters. Där får du både veta lite mer om Borås Energi och Miljö samt lära känna Gunnar själv lite bättre.

När Gunnar får frågan om varför svensk avfallshantering ska ge sig ut i världen svarar han bland annat:

Men egentligen är det inte konstigare att samverka med Indonesien än med Gislaved eller Herrljunga, menar Gunnar.
– Vi jobbar internationellt, vi jobbar lokalt och vi jobbar regionalt med kommunerna runt om oss. Miljön har inga gränser. Så kommungränserna måste vi sudda ut när det gäller det gemensamma miljöarbetet.

Vad är Avfall och miljö?

Avfall och miljö är Avfall Sveriges branschtidning. Avfall Sverige är den svenska bransch-organisationen inom avfallshantering och återvinning. Citat från Avfall Sveriges webb:

Det är Avfall Sveriges medlemmar som ser till att svensk avfallshantering fungerar. Vi gör det på samhällets uppdrag: miljösäkert, hållbart och långsiktig.

Köp inte skräp – test

SYSAV har just nu ett enkelt test där du fyller i din ålder och ditt kön och sedan räknar den ut ungefär hur mycket ”skräp” du köper varje år. Även om det är svårt att få ett testresultat där man fyller i så få uppgifter att stämma så gav det ändå mig en tankeställare.

Mitt testresultat

Teknikprylar

Enligt testet ska jag ha ägt två mobiltelefoner och vid tillverkning av en mobiltelefon skapas 75 kg sopor. Det är bara det att jag nu är inne på min sjunde mobil, visserligen har en blivit stulen och en gått sönder efter bara någon månad, så det var inte ”meningen” att köpa sju, men fem hade jag nog haft ändå!

Om det blir 75 kg sopor av en telefon, då har mina sju orsakat 525 kg sopor! Det är väldigt mycket sopor i förhållande till mobilernas vikt som nog landar på ett knappt kilo totalt. Då tycker jag ändå att jag har haft mina mobiler tills de har blivit gamla och dåliga och jag faktiskt har varit i behov av en ny.

Hygienprodukter

Nästa punkt handlar om hygienartiklar. 5 hygienartiklar i månaden räknar de att man gör åt. Först tyckte jag att det lät mycket, men sedan började jag fundera på vad man egentligen har hemma: tandborste, tandkräm, deo, schampo, balsam, duschtvål, handtvål, handkräm, body lotion, ansiktsrengöring, ansiktskräm, rakhyvlar, parfymer, smink, hårprodukter, tops och så vidare i all oändlighet. Behöver jag allt det? Nja, det beror kanske på hur man definierar behöver. Helt klart är det i alla fall att det är många produkter och framförallt många förpackningar! Kom ihåg att sortera även de mindre förpackningarna, det gör skillnad.

Något annat som gör skillnad är vad som är i förpackningarna. I många fall går det bra att tillverka sina egna produkter av saker du har hemma i skafferiet. Då blir det färre förpackningar och det kan ofta vara lättare att få tag på ekologiska varor.

15 kg textilier

15 kg textilier köper jag tydligen per år, 8 kg av dem slänger jag i soporna, 3 kg ger jag bort till välgörenhet och 4 kg av dem har jag kvar. Jag kan ju säga att jag inte har en aning om det stämmer att jag köper så mycket kläder men jag slänger definitivt inte 8 kg av dem i soporna. Jag tycker verkligen inte om att slänga saker som det inte är något fel på, bara för att jag inte tycker om dem. Alla hela kläder jag inte vill ha eller behöver skänker eller säljer jag. Det skrämmer mig lite att siffran för vad jag slänger i soporna i testet är så hög eftersom det speglar genomsnittet. Vi måste alltså bli bättre på att återanvända kläder. Köp kläder på second hand och ge bort eller sälj kläder du inte vill ha! Eller lämna dem till The Wardrobe i Borås, det är som ett bibliotek, fast med kläder.

Maten

Var 5:e matkasse man bär hem slänger man på grund av att den blir för gammal. I mitt fall innebär det också att jag slänger 4296 kr om året i sjön genom att köpa för mycket mat. Det känns verkligen inte bra att slänga varken mat eller pengar och just det skrev jag om nyss – Mår du dåligt av att slänga mat?

Vill du göra testet?

Köp inte skräp-testet finns här! Vad får du för resultat? Tycker du att de stämmer? Vad kan du göra bättre och vad gör du redan bra?