Kategoriarkiv: Kretslopp

Köper du ekologiska jordgubbar till midsommar?

ekologiska jordgubbarSnart är midsommar här och då är jordgubbar ett måste för många. Även om det inte ska vara farligt för oss människor att äta frukt, grönsaker och bär som inte är ekologiska (Livsmedelsverket) så kan det ändå vara idé att satsa på ekologiska jordgubbar om du får chansen! För även om det inte gör någon skillnad för dig som äter dem så kan det göra stor skillnad för de som arbetar med jordgubbsplantorna och för djur och natur som finns runt omkring odlingen.

Lista över ekologiska jordgubbar

Krav har en lista över odlare av kravmärkta ekologiska jordgubbar, tyvärr finns det inte så många av den varan i Västra götaland, så om du hittar ekologiska jordgubbar så köp dem och visa att efterfrågan finns!

Ät mindre kött – både för dig själv och miljön

Max 500 gram rött kött och chark i veckan ska du äta om du vill minska risken för tjock- och ändtarmscancer enligt Livsmedelsverket.

Till rött kött räknas kött från nöt, gris och lamm och den senaste forskningen visar tydligt att rött kött och chark kan öka risken för cancer.
– Vårt råd är att inte äta mer än 500 gram rött kött och chark i veckan, säger Rickard Bjerselius, toxikolog på Livsmedelsverket. Idag äter tre av fyra män och nästan varannan kvinna i Sverige mer än så.

Tjock- och ändtarmscancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige. Charkprodukter, till exempel korv och bacon, ökar cancerrisken ännu mer än vad rent rött kött gör så det ska du vara extra försiktig med.
– Det är tyvärr ingen tvekan om att det finns en tydlig koppling mellan rött kött och chark och risken att drabbas av den här typen av cancer, säger Rickard Bjerselius.

Bönor kan ersätta köttets järn och protein

Kött bidrar med många näringsämnen och är en viktig järnkälla, speciellt för barn, unga och kvinnor i fertil ålder. Kött bidrar också med protein, men det är inte svårt att få tillräckligt med protein även med mindre kött.
– Om man byter ut en del av köttet och korven mot fisk och baljväxter, som bönor, kikärter och linser, får man i sig både järn, protein och andra viktiga ämnen. Dessutom mättar de bra, säger Rickard Bjerselius.

Är det dåligt för miljön att äta kött?

Köttproduktion har en stor negativ påverkan på miljön samtidigt som viss produktion kan vara positiv. Den negativa delen är att köttproduktionen står för nästan 15 procent av de totala växthusgasutsläppen i världen. Nöt och får (idisslare) släpper ut stora mängder växthusgaser. Den positiva delen med köttproduktionen är att betande djur hjälper till att hålla naturbetesmarker öppna. Det gynnar hotade arter som är beroende av de öppna naturbetesmarkerna för att inte dö ut.

Välj svenskt ekologiskt kött i första hand

Naturbetesmark utanför Rångedala

I jämförelse med andra länder står sig svensk köttproduktion väl, både när det gäller djuromsorgen och användningen av antibiotika.
– Som konsument har man makt att välja. Lägg pengarna på kött som är producerat på ett hållbart sätt, och där man tagit hänsyn till hur djuren mår, säger Rickard Bjerselius.

Om du dessutom väljer ekologiskt kött så ökar fördelarna för miljön och troligtvis dig själv ännu mer. Kemiska bekämpningsmedel som påverkar den biologiska mångfalden negativt används till exempel inte i ekologisk produktion, mer blommande ogräs på åkrarna ökar den biologiska mångfalden eftersom de drar till sig fler insekter och de drar i sin tur till sig fler fåglar. Inga genmodifierade organismer sprids ut i naturen. Tycker du det är dyrt med ekologiskt kött? Ja, i jämförelse med utländskt kommersiellt kött från köttdjur som ätit besprutat foder och i många fall levt ett liv med sämre standard än de svenska ekologiska köttdjuren. Det är det vi betalar extra för, att djuren ska ha det bättre när de är i livet och för ett hållbart jordbruk utan gifter så att vi själva kan fortsätta leva ett bra liv på vår jord.

Jag vet att det är en kostnadsfråga för många, det är det för mig med, och pengarna räcker kanske inte till att äta ekologiskt kött varje dag. Men för de allra flesta är det nog inte en pengafråga egentligen, utan en prioriteringsfråga. Måste du ha ett sjunde par skor, en stor godispåse, 38 tv-kanaler, äta lunch ute och dricka buteljerat vatten, eller kan pengarna användas till ekologiskt kött istället? Det kanske räcker med de fyra par skorna som du redan har, en liten godispåse (eller bär?), de tv-kanalerna som du faktiskt tittar på och en glas kranvatten. I Sverige har vi ett utmärkt kranvatten som bara kostar några ören per liter.

Tänk om du ändrade litet på dina konsumtionsvanor samtidigt som du började äta mindre än 500 g rött kött så som Livsmedelsverket rekommenderar, då hade pengarna säkert räckt till att köpa ekologiskt kött. Tänk hur gott en ekologisk matlåda skulle smaka!

På Livsmedelsverket kan du läsa mer om miljösmarta matval.

Tvätta inte bilen hemma

I helgen är det stora biltvättarhelgen. En helg för att uppmärksamma alla bilägare att agera miljöriktigt i samband med biltvätt.

Biltvätt

Smutsen som ansamlas på bilarna innehåller giftiga tungmetaller och oljerester, vid biltvättning används ofta miljöfarligt avfettningsmedel. Ämnen som inte ska hamna i naturen, och framförallt inte i vattenmiljön där de har stora negativa effekter.

Mätningar visar att det rör sig om över 5 ton tungmetaller, 5 000 ton avfettningsmedel, bilschampo och bilvax samt 2 000 ton olja som riskerar att spridas i naturen årligen.

Tvätta aldrig bilen på gatan, parkeringsplats, eller annan asfalterad yta. Om du gör det rinner det giftiga tvättvattnet ner i dagvattennätet och rakt ut i våra vattendrag och skadar våra sjöar och hav.

Bilen ska tvättas på en biltvätt, automatisk eller gör det själv hall spelar ingen roll. Det är vattenreningen som finns på biltvättar som stoppar de skadliga ämnena från att spridas vidare som är viktig. Biltvättsanläggningar ska ha oljeavskiljare eller reningsverk för att rena det förorenade vattnet.

I en del tvättanläggningar får man ta med egna bilvårdsprodukter. Idag finns det miljömärkta produkter för både biltvätt, avfettning, bilvax, välj miljömärkta produkter. Dessa är mindre skadliga då de bryts ner lättare än ej miljömärkta alternativ. Tänk på att det i regel bara är under vinterhalvåret som bilen behöver avfettas.

www.mittvatten.se kan du läsa mer om stora biltvättarhelgen  och visa ditt engagemang för våra vattendrag.

Rökgaskondensering – vad är en skrubber?

skrubber armeringsjärn

Armeringsjärnen markerar platsen för vart den nya skrubbern ska stå. Det är alltså här magin ska ske! Det är skrubbern som ska göra att vi sparar på både miljön och pengarna. Men vad är då en skrubber?

Skrubber tvättar rökgaser

En skrubber är den del i rökgaskondenseringen som tvättar rökgaserna. Rökgaserna sprayas med vatten, temperaturen på rökgaserna sänks och värmen överförs till vattnet. Vattnet (kondensatet) renas innan det släpps till avloppet och går till Gässlösa avloppsreningsverk. Det allra smutsigaste vattnet leds tillbaka till pannorna där de partiklarna fastnar i den torra rökgasreningen. Alltså kommer vi att släppa ut renare rökgaser och renare vatten. Dessutom kommer vi att återvinna en stor del av det rena vattnet (kondensatet) och använda i processen, det vinner miljön på!

När rökgaserna kyls ner så frigörs kondensationsvärme och den tar vi tillvara på och använder till fjärrvärmenätet. Vi beräknar att vi ska få ut ca 8 MW extra tack vare rökgaskondenseringen.

skrubber-utifrån_3

Skrubbern är det vita på bilden, det blåa är en ny skorsten och den grå pelaren är den befintliga skorstenen, färgerna överrensstämmer inte med verkligheten. Skrubbern kommer att levereras med lastbil och eftersom skrubbern är 20 meter hög så kommer delar av vägnätet i Borås stängas av natten då skrubbern levereras.

Kortsiktiga lösningar vävs samman för hållbar utveckling i Indonesien

Linda Eliasson arbetar på Borås Energi och Miljö på avdelningen Strategisk utveckling. Här är hennes reseberättelse från ett besök i Indonesien i samarbete med Waste Recovery, Högskolan i Borås och SP.

idno

I Indonesien är stora sopberg en vanlig syn. Till skillnad från i Sverige, där mindre än 1 % av hushållsavfallet deponeras, hamnar nästa uteslutande allt avfall i Indonesien på deponier. Påverkan på miljön är stor genom både utsläpp av växthusgaser och läckage av farligt lakvatten.

Vecka 9 och 10 var jag tillsammans med Borås Stads representanter och SP och Högskolan iväg med Waste Recovery i Indonesien. Resan gjordes för att följa upp de kommunala partnerskaps-projekt som vi har tillsammans med städerna Sleman och Pontianak. Sleman är en del av staden Yogyakarta på Java och har nästan 1,2 miljoner invånare. Tillsammans med kommunen har vi haft ett treårigt projekt där 2014 är det avslutande året. I projektet har vi arbetat med kunskapsöverföring och erfarenhetsutbyte för att hjälpa dem att förbättra sitt insamlingssystem och framöver även arbeta fram en mer strukturerad avfallsplan. Man har idag olika typer av insamling där ett exempel är så kallade ”waste banks” dit allmänheten kan lämna sorterat avfall och få en liten summa pengar för detta. Materialen går sedan till återvinningsindustri eller för ”upcycling” och nya produkter som man tillverkar på egen hand. För Sleman är det särskilt viktigt att man utökar insamlingen då den idag endast täcker 40 % av befolkningen. Förhoppningen i detta projektets avslutande skede är också att vi i höst ska kunna bjuda in tekniker och tjänstemän från Sleman att komma till Borås för att få en mer ingående bild av avfallssystemet och kretsloppsmodellen vi har.

indo

På den regionala gemensamma deponin i Yogyakarta samsas både människor och djur. Det är en vanlig syn i hela Indonesien att så kallade ”scavengers” sorterar skräp och kreatur äter organiskt avfall på okontrollerade deponier. 

Pontianak är en stad med ca 600 000 invånare som ligger precis på ekvatorn på västra Borneo. Projektet med Waste Recovery har varit ett ettårigt förstudie-projekt under 2013 som likt våra andra projekt finansierats av SIDA genom ICLD. I Pontianak är man väldigt väl inställda till snabb förbättring och vill gärna se snabba tekniska lösningar inom avfallshanteringen såsom biogasanläggningar. Vi försöker väva samman de kortsiktiga lösningarna med det långsiktiga arbetet med kunskapsöverföring och planering för att få den mest hållbara utvecklingen i projekten. Waste Recovery hoppas kunna ansöka om ett fortsatt kommunalt partnerskap genom ICLD och även kunna docka på svensk miljöteknik och konsultation från 2015.

indo

Ett exempel på snabb ”lösning” i Pontianak är att man infört källsortering på allmänna platser där invånarna kan sortera organiskt, plast- och pappersavfall i olika behållare. Problemet är att vid tömning blandas allt och läggs på samma deponi.

indo1

I Indonesien är det vanligt med små samhällsföreningar som samlar in avfall för att tillverka nya produkter av olika material, främst plast. Här är en grupp hemmafruar som sysselsätter sig med att tillverka kläder, lampskärmar, väskor och annat med hjälp av insamlat avfall. Vinsten från försäljningen går tillbaka till föreningen.

indo2

Ett exempel på en hållbar ”snögubbe” tillverkad av gamla plastmuggar. Med tanke på klimatet i Indonesien är det bra då den aldrig smälter.

Bakgrund: Borås Waste Recovery är ett samarbete mellan Borås Stad, Borås Energi och Miljö, Högskolan i Borås och SP Sveriges tekniska forskningsinstitut där vi genom våra olika organisationer har möjlighet att föra ut vår kunskap om hållbar avfallshantering och kretslopp till andra städer och organisationer runt om i världen. www.wasterecovery.se

Just nu pågår en bolagsbildning av Borås Waste Recovery och mer information kommer att komma inom kort.

Text och foto: Linda Eliasson.