Bertil gör brännbart avfall till fjärrvärme

På Ryaverket omvandlas ditt brännbara avfall till fjärrvärme, fjärrkyla och el. Kraftvärmeverket består av olika produktionsanläggningar. Här finns ångpannor för biobränsle (skogsflis, briketter och pellets) och avfallsbränsle. Det finns också ångturbiner för elproduktion och en eldriven hetvattenpanna som reserv. Dessutom finns en hetvattencentral, där man använder bioolja och gasol för att producera hetvatten och en fjärrkylacentral.

På Ryaverket arbetar Bertil Svensson med bland annat produktionsplanering av fjärrvärme, el och fjärrkyla. Det innebär att han planerar inför kommande dags behov av detta. Han håller koll på bränsleförråden så att det finns finns tillräckligt med bränsle. Det ska finnas brännbart avfall till avfallspannorna, flis till biopannorna samt olja, gasol, briketter och pellets till övriga produktionsenheter. Dessutom ser han över förbrukningen av additiver. Det är olika slags tillsatser för bland annat rökgasrening vid avfallsförbränning så som kol och kalk till exempel.

– En vanlig arbetsdag börjar med att jag kontrollerar hur våra anläggningar går, om de går som planerat. Detta gör jag i driftdatorn. Därefter tittar jag i driftportalen där driftpersonalen på Veolia skriver in händelser som problem med driften, haveri på maskiner eller annat som orsakat störningar i produktionen. När detta är gjort påbörjas en ny produktionsplanering för kommande dygn. Jag beräknar värmebehovet med hjälp av ett simuleringsprogram och väderleksprognoser. Resultatet av simuleringen diskuterar jag ihop med driften på Veolia. Det handlar om hur vi skall producera och med vilka pannor. Resten av dagen går åt till uppföljning av drift, bränsleförbrukningar, förbrukning av additiver och andra tillsatsmedel som sedan skall planeras och avropas för påfyllning.

En normal vecka går det åt ca 2500 ton sopor till avfallspannorna. Till största delen är det fjärrvärme som produceras på Ryaverket. Den totala värmeproduktionen kan uppgå till ca 700 GWh per år beroende på om det blir en kall vinter eller ej.

– Vid planeringen av produktionen är det viktigt att ta hänsyn till vad som är bäst för miljön, men också att se till vilket bränsle som är billigast att elda med. Så lite fossilt bränsle som möjligt är grundtanken. Avfallspannorna skall alltid vara basen i produktionen och därefter är det värmepumpen eller biopannorna följt av bioljepannan och gasolpannan. Genom att elda med avfall på Ryaverket bidrar vi alltså till att kretsloppet fungerar, säger Bertil.

Bertil har lång erfarenhet från el- och värmeproduktion på Ryaverket. Han började arbeta där redan 1984. Då hade de precis byggt om de oljeeldade ångpannorna till fastbränslepannor. Hans första jobb var på driften för bränslemottagningen av flis. Senare började han arbeta på underhållsavdelningen och var även en period reservmaskinist på driften. 1995 blev han tillfrågad om att börja arbeta med småskalig värmeproduktion på yttre anläggningar. Bertil trivs med sitt arbete och gillar att både kunna ha kontakten med leverantörer och med driftsfolket samtidigt som han får ägna sig mycket åt planering genom simulering.

Ryaverket är Borås Energi och Miljös största produktionsenhet när det gäller produktion av fjärrvärme, el och fjärrkyla.

1 svar

Eva hjälper kunderna att sortera rätt

Vår nästa miljöhjälte är Eva Ytell, transportledare på Sobackens avfallsanläggning.

Till och från Sobackens avfallsanläggning sker kontinuerligt transporter. Här finns 18 avfallsbilar som framförallt kör hushållsavfall, förpackningar och returpapper. Det finns också 3 flakbilar, 10 containerbilar och en lastbil som transporterar miljöfarligt avfall. Våra containerbilar kör en rad olika avfallsslag från återvinningscentraler och privata kunder.

– Jag har hand om bilarna som kör producentavfall så som hårdplast och mjukplast, skrot, deponi och papper. Här ingår allt utom hushållsavfall. Nu i semestertider har jag även hand om lastväxlarbilarna som kör containrar och skriver ut alla typer av ordrar. Producentavfallet hämtas varje dag. Mjukplasten hämtas varje måndag och sekretessbelagt material hämtas varannan vecka, säger Eva.

Tillsammans med kundcenter tar hon också emot ordrar och förfrågningar kring tömning av slam, rensning av brunnar och beställning av olika slags kärl. Därefter kontaktas lastbilscentralen som hämtar slammet och fettet och Eva lägger upp de nya kunderna i systemet och sköter också faktureringen.

Hon handlägger också ärenden som gäller rengöring av fettavskiljare som används av restauranger, bagerier och andra verksamheter. Syftet med en fettavskiljare är att samla upp fett i spillvattnet innan det stelnar och därmed ökar risken för igensättning av rör och brunnar. Fett som inte tas om hand kan utgöra en allvarlig fara för funktionen i avloppssystemen.

Eva började arbeta på Borås Energi och Miljö 2011, men då var det som renhållningsarbetare. Hon är utbildad anläggningsingenjör och arbetade tidigare på Swedavia med en mängd olika saker. Hon byggde vägar, körde hjullastare och buss samt skottade snö. Dessutom vinkade hon av flygplan i arbetet som marshal.

Roligast tycker Eva är själva kundkontakten och att kunna göra kunderna nöjda. Som transportledare gör hon skillnad för såväl medborgare som företagaren i deras hantering av vatten och sopor.

– Genom mitt arbete ser jag till att avloppsvattnet inte går ut direkt i naturen. Jag bidrar också till att kunderna har rätt kärl att sortera sitt avfall i säger Eva.

1 svar

Rakel gör biogas av matavfall

Rakel Martinsson är ytterligare en av våra miljöhjältar. Hon arbetar som processingenjör vid Sobacken avfallsanläggning. Där produceras biogas och biogödsel av matavfall genom en naturlig process som kallas för rötning.

Anläggningen består bland annat av en rötkammare och två buffertankar som mellanlagrar inkommande material till rötkammaren. Rötningsprocessen sker genom att organiskt material, som hushållsavfall och avfall från livsmedelsindustrin, blandas samman till en slurry som sedan pumpas in i den syrefria rötkammaren. Där inne lever olika grupper av bakterier som bryter ner avfallet för att slutligen bilda biogas och biogödsel. Biogödseln ersätter konstgödseln och näringsämnena går tillbaka till odlingsmark. Varje dag bildas det normalt cirka 120 kubikmeter gödsel i rötkammaren och på drygt 20 dagar har hela rötkammaren omsatts, berättar Rakel.

– Matresterna som vi slänger kan användas som resurs för att köra våra bilar på ett miljövänligt sätt. Vi återför också näring till åkermarken, vilket gör att kretsloppet sluts och dessutom kan vi med hjälp av matavfallet ersätta det fossila bränslet, säger Rakel.

Hennes uppgift är att se till helheten i den här processen. Hon har koll på att kvalitén på slurryn är så bra som möjligt och ser till så att mikroorganismerna får mat genom att tillföra matavfallet. Kvalitén på slurryn granskas genom att ta prover för analys av bland annat pH-värdet. Detta är viktig del eftersom biogödslen senare ska läggas på åkermarken för odling av ny mat.

– Genom en processdator håller jag koll på processen och arbetar också med att optimera den så att vi får ut så mycket gas som möjligt av det matavfall vi får in. Till exempel så förbehandlas det matavfall som hushållen slänger och i den processen är det viktigt att så lite som möjligt av plastrester från plastpåsarna följer med in, samtidigt som så lite matavfall som möjligt sorteras bort tillsammans med plasten.

Rakel ansvarar också för att se till att vi producerar biogas på ett hållbart sätt. Genom framställningen av biogas går det åt energi som ger upphov till koldioxidutsläpp som vi arbetar för att minska. Det handlar till exempel om bränsle till maskiner och transporter av matavfall.

– Vi måste hela tiden säkerställa att vi i vår produktion av biogasen inte ger upphov till mer koldioxidutsläpp än vad vi bidrar till att minska när vi ersätter de fossila bränslena. Vi har krav på att vi måste ha en växthusgasminskning på minst 35 procent. Det klarar vi med mycket god marginal, vi ligger på ca 75 procent, säger Rakel.

Rakel har utbildat sig till civilingenjör i bioteknik. Innan hon började på Borås Energi och Miljö arbetade hon på Astra Zeneca med kliniska provningar inom läkemedel. Det var kombinationen av teknik och biologi som lockade Rakel till utbildningen, men det var en slump att hon kom in på just biogas.

– Roligast är mångfalden i matavfallsmiljön, ena dagen jobbar jag i arbetskläder bland matavfallet, för att nästa dag sitta på en föreläsning och lyssna på en forskare, säger Rakel som trivs på sitt jobb och tycker att Borås Energi och Miljö är en arbetsplats med mycket fokus framåt.

Lämna ett svar

David gör biogas av avloppsslam

I samband med vår kampanj, Borås Miljöhjälte 2015, känner vi några av våra egna miljöhjältar lite på pulsen. Först ut är David Malm som man hittar på Gässlösa avloppsreningsverk där han arbetar med att producera biogas.

David Malm arbetar som gruppledare inom affärsområdet biogas på Borås Energi och Miljö. Det är ett mångsidigt arbete som innebär att han ansvarar för driftteknikerna både ute på Gässlösa och på Sobacken. I hans arbetsuppgifter ingår bland annat att göra besiktningar och kontroller av säkerhetsutrustning, rutiner och arbetstillstånd. Han arbetar också själv som driftingenjör och har titeln gasföreståndare som innebär att han har hand om driften av Borås Energi och Miljös tankstationer för biogas. Han har då koll på hur mycket gas de har producerat och ansvaret för att se till att gas finns på alla tankställen.

På Gässlösa avloppsreningsverk arbetar man både med att rena avloppsvattnet för att återföra det till naturen och med att omvandla själva slammet till biogas. Slammet som bildas i avloppsvattnet samlas upp i fyra rötkammare som tillsammans rymmer 6000 kubikmeter. Genom den rötningsprocess som sedan sker i rötkamrarna bryts slammet ned och metangas bildas.

-Man renar gasen för att kunna använda den i bilar. Slammet från rötkamrarna på Gässlösa kan tillsammans med de rötkammare som finns på Sobacken förse hela 60 stadsbussar i Borås med biogas varje dag. Vi producerar nästan lika mycket biogas ur avloppsslammet från de kommunala reningsverken på Gässlösa som vi gör på Sobacken, men på Sobacken gör vi biogas av matavfallet i de svarta påsarna, säger David.

David studerade till energiingenjör med målet att arbeta med något som kan förbättra miljön. Först hamnade han i Skåne där han jobbade med fjärrvärme och efter att ha träffat kärleken blev det en flytt till Borås och arbete på Borås Energi och Miljö där David och hans kollegor bidrar genom sitt arbete till ett hållbarare samhälle och får kretsloppsstaden Borås att fungera.

-Genom vårt arbete kan vi som stad utnyttja våra sopor och vårt bajs till att köra våra bilar och tillsammans fasa ut oljan med våra egna resurser, säger David.

Han tycker att vi svenskar är relativt bra på att sortera, men då och då fastnar sådant man inte vill ha med in i processen så som bindor, trasor och annat som kan leda till driftproblem på reningsverket.

Även hemma tycker David att det är viktigt att tänka miljövänligt. Både han och sambon källsorterar, de har bytt ut sina lampor till lågenergilampor och planerar nu för solvärme genom solceller. De har också bytt till energisnålare fönster och satsar gärna på ekologisk mat om alternativet finns.

Om David skulle få skicka med Boråsarna några kloka ord vad det gäller miljötänkandet i vardagen tycker han att man bör undvika att spola ner något annat än toalettpapper och det som lämnar kroppen i toaletten. Man ska inte heller spola ner färg i avloppet. Han rekommenderar alla att tvätta sin bil på en riktig tvättanläggning istället för på gatan eller på gården. På så vis kan vi minska risken för att skadliga ämnen kommer ut i naturen och påverkar både människor och miljö.

Lämna ett svar

Saknar du torrschampo? Använd bakpulver!

Ser ditt hår ut som ”hej kom och hjälp mig”? Är torrschampot slut? Då finns det ett litet knep att ta till: bakpulver. Snåla inte med det på de ställen där det behövs då uteblir effekten. Visst, håret kan kännas lite stelt men du återfår volymen och det funkar. Pröva, du kommer att märka skillnaden.

Glatt sommarhår!

Lämna ett svar