Innan Janet började arbeta som Assistent jobbade hon som Laborant på Gässlösa avloppsreningsverk, där analyserade hon prover för att kontrollera så att vi släpper ut så lite övergödningsämnen som möjligt i naturen.
Ann är en av våra fantastiska Miljöarbetare som jobbar på återvinningscentralerna. Vad skulle vi göra utan någon som kan hjälpa oss och vet hur man ska ta hand om varenda liten pryl vi vill slänga? I filmen får du följa med henne på jobbet och se hur hon jobbar.
En återvinningscentral är bemannad under öppettiderna, Ann jobbar på Borås fem återvinningscentraler. På återvinningscentralen kan du slänga:
En återvinningsstation är obemannad, i Borås finns ca 80 återvinningsstationer. Här kan du slänga:
Är du osäker på var du ska slänga ditt skräp? Då kan du ladda ner vår app Sortera smart som finns till både iPhone och Android, ladda ner broschyren Sortera smart som pdf, komma in till vårt besökscenter på Västerlånggatan 10 och hämta en eller ringa till Kundcenter så kan de skicka en till dig!
Hur skulle ditt liv skulle se ut om du inte hade tillgång till en toalett? Det är en hård verklighet för en tredjedel av världens befolkning.
Världstoalettdagen, den 19 november, har i år deklarerats som officiell FN-dag. Detta gjordes i samband med att FNs generalförsamling den 24 juli antog en resolution kring ”Sanitation for All”. Att just sanitet får extra uppmärksamhet är ingen slump. I raden av mål inom FNs Millennium Development Goals, är sanitet ett av de som sannolikt inte kommer uppnås innan 2015.
Mustapha är 12 år och bor i Morondova, en liten stad på västkusten i Madagaskar. Han lever med sin familj i ett slumområde där det saknas tillgång till rent vatten och sanitet. Mellan husen kastar invånarna sina sopor. Flera toaletter har byggts hängandes över skräpet och toaletterna töms direkt på toppen av sopbergen. När tidvattnet kommer in svämmar det över området och tar med sig skräp och avföring in i folks hem.
– Det händer ofta att jag inte kan gå i skolan för att jag är sjuk. För att få bättre liv så behöver vi en ordentlig toalett för varje hus så att vi inte blir sjuka. Jag vill göra mitt liv bättre. Jag vill kunna gå i skolan, berättar Mustapha.
Människors rätt till toalett är en fråga om säkerhet, jämställdhet, hälsa, utbildning och värdighet. Idag saknar 2,5 miljarder människor tillgång till en toalett och konsekvenserna är katastrofala. WaterAid arbetar för att alla människor ska ha tillgång till sanitet, kunskap i hygien och rent vatten.
WaterAid har bett 10 välkända personer att pimpa toaletter. Genom att rösta på din favorit skänker sponsorerna 10 kronor till WaterAids arbete. Sanitet och rent vatten är grunden till ett friskt och värdigt liv.
Röstningen pågår mellan den 15 och 22 november.
SYSAV har just nu ett enkelt test där du fyller i din ålder och ditt kön och sedan räknar den ut ungefär hur mycket ”skräp” du köper varje år. Även om det är svårt att få ett testresultat där man fyller i så få uppgifter att stämma så gav det ändå mig en tankeställare.
Enligt testet ska jag ha ägt två mobiltelefoner och vid tillverkning av en mobiltelefon skapas 75 kg sopor. Det är bara det att jag nu är inne på min sjunde mobil, visserligen har en blivit stulen och en gått sönder efter bara någon månad, så det var inte ”meningen” att köpa sju, men fem hade jag nog haft ändå!
Om det blir 75 kg sopor av en telefon, då har mina sju orsakat 525 kg sopor! Det är väldigt mycket sopor i förhållande till mobilernas vikt som nog landar på ett knappt kilo totalt. Då tycker jag ändå att jag har haft mina mobiler tills de har blivit gamla och dåliga och jag faktiskt har varit i behov av en ny.
Nästa punkt handlar om hygienartiklar. 5 hygienartiklar i månaden räknar de att man gör åt. Först tyckte jag att det lät mycket, men sedan började jag fundera på vad man egentligen har hemma: tandborste, tandkräm, deo, schampo, balsam, duschtvål, handtvål, handkräm, body lotion, ansiktsrengöring, ansiktskräm, rakhyvlar, parfymer, smink, hårprodukter, tops och så vidare i all oändlighet. Behöver jag allt det? Nja, det beror kanske på hur man definierar behöver. Helt klart är det i alla fall att det är många produkter och framförallt många förpackningar! Kom ihåg att sortera även de mindre förpackningarna, det gör skillnad.
Något annat som gör skillnad är vad som är i förpackningarna. I många fall går det bra att tillverka sina egna produkter av saker du har hemma i skafferiet. Då blir det färre förpackningar och det kan ofta vara lättare att få tag på ekologiska varor.
15 kg textilier köper jag tydligen per år, 8 kg av dem slänger jag i soporna, 3 kg ger jag bort till välgörenhet och 4 kg av dem har jag kvar. Jag kan ju säga att jag inte har en aning om det stämmer att jag köper så mycket kläder men jag slänger definitivt inte 8 kg av dem i soporna. Jag tycker verkligen inte om att slänga saker som det inte är något fel på, bara för att jag inte tycker om dem. Alla hela kläder jag inte vill ha eller behöver skänker eller säljer jag. Det skrämmer mig lite att siffran för vad jag slänger i soporna i testet är så hög eftersom det speglar genomsnittet. Vi måste alltså bli bättre på att återanvända kläder. Köp kläder på second hand och ge bort eller sälj kläder du inte vill ha! Eller lämna dem till The Wardrobe i Borås, det är som ett bibliotek, fast med kläder.
Var 5:e matkasse man bär hem slänger man på grund av att den blir för gammal. I mitt fall innebär det också att jag slänger 4296 kr om året i sjön genom att köpa för mycket mat. Det känns verkligen inte bra att slänga varken mat eller pengar och just det skrev jag om nyss – Mår du dåligt av att slänga mat?
Köp inte skräp-testet finns här! Vad får du för resultat? Tycker du att de stämmer? Vad kan du göra bättre och vad gör du redan bra?
Mår du dåligt när du slänger mat? I så fall är du inte ensam! En undersökning gjord bland över 4000 personer i norden visar att ca 70% får dåligt samvete när de slänger mat!
Att slänga mat är inte bara slöseri med pengar, det är slöseri med jordens resurser också! Här kommer sex tips på hur du kan göra för att slänga mindre mat.
Även den bästa kan göra fel och om maten ändå blir för gammal och inte går att äta så se till att slänga den på rätt ställe – i den svarta påsen! Matavfallet tas nämligen om hand och blir till biogas i våra anläggningar :)